Sedan blir det problem. Låt mig ta de ändringar som riksdagen beslutat på initiativ från S-regeringen. För det första:
Kursplanerna har reviderats och får mer fokus på faktakunskaper och blir mindre detaljerade och därmed lättare för lärarna att använda.
Denna skrivning är en sanning med modifikation. Vad nya Lgr22 har lättat upp gäller kriterierna för bedömning av kunskap för åk 1-3. Däremot inte betygskriterierna i åk 6-9. De är fortfarande ett under av otydlighet.
Ytterligare ett kriterium som jag tycker är bra som riksdagen beslutat om är följande:
Skolinspektionen har från och med 1 juli 2022 fått skarpare verktyg för att kunna stänga skolor med allvarliga och återkommande brister.
Detta är intressant i ljuset av den rapport Skolinspektionen kommit med, om de skolor med långvarigt låga kunskapsresultat. Av 28 skolor är 26 kommunala skolor. Som kuriosa kan nämnas är att en av dessa skolor är den skolministern gärna refererar till, där hon var rektor innan det bar iväg som förvaltningschef i en kommun.
Det verkar som både jag och skolminister har en samsyn om systemets framtida struktur. Hon skriver följande i SvD (3/8 22):
Låt mig vara tydlig. Jag är för fristående skolor och jag är för att föräldrar och elever ska kunna välja skola på rättvisa villkor.
Men det är inte rimligt att elevpengen betalas ut i vinster och investeras i andra verksamheter i stället för att gå till elever. De fyra största skolkoncernerna har låtit 1,3 miljarder gå från elever till koncernägare föra året. Det motsvarar cirka 2 200 lärare. Att tala om den saken, är det att skjuta över målet om bättre kvalitet i svenska skolan?
Två saker man bör notera är, vad menar Axelsson Kihlblom med rättvisa villkor. Är det vinstförbud som är rättvisande villkor eller vad tänker skolministern på. För i det andra stycket i hennes replik på Begler och Sörmans debattinlägg (29/7 22) skriver hon två saker som det inte finns kausalitet mellan, utdelning till ägarna eller det som populärt kallas vinst och "stöld" av pengar till elever. Detta fenomen är lika väl förekommande i kommunala sammanhang, med skillnaden att pengarna inte hamnar i privata ägares fickor utan till annat än elever i skolan. Därtill finns det ingen kausalitet mellan att dessa 1,3 miljarder kronor skulle gå till nya lärare. Dessutom finns det inget samband mellan mer resurser och kvalitet.
Varje kvalitetsnivå är avhängigt av i vilken mån en verksamhet, i detta fall skolan, har förmåga att uppnå ställda kvalitetskriterier. Tyvärr finns det inga sådana i dagens skolan, även om det för fjorton år sedan fanns med i den Davidssonska utredningen inför Skolinspektionens tillblivelse 2008. Ska man prata om kvalitet och dess uppnående i offentlig verksamhet måste utvärderingen bygga på givna kvalitetskriterier. I skolans värld är det så bra att de finns i form av skolformsvisa läroplaner. Om dessa fick ligga till grund för utvärderingen av svensk skolan kunde vi se i vilken mån kvaliteten uppfylls eller inte. Skolkvalitet består av tre storheter, strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. När dessa tre samverkar har vi ett mått på i vilken mån skolan uppfyller det nationella uppdraget oavsett vem som driver verksamheten.
Media SvD
Pluraword:
Långvarigt låga kunskapsresultat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar