Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 6 januari 2022

De expansiva och vinsterna

Ständigt dessa vinster, ett bekymmer i skoldebatten. Marcus Larsson skriver i det fjärde utdraget i eSvD (6/1 22) från sin bok, De expansiva, om det här med vinster. Jag lika väl som Marcus har ett gemensamt, det är inte vinstsumman i sig som är skolans problem. Sedan skiljer vi oss åt när han skriver:

Det är hur och varför vinsten uppstår som är problemet, inte vinstsumman i sig, och problemet blir större och större ju högre andel elever som går i koncernernas skolor. Det här är anledningen till varför vi inte kan ha en skolmarknad som tillåter huvudmän som drivs med vinstincitament. Aktiebolagen, och i synnerhet skolkoncernerna, måste bort från den svenska skolan.

Om vi för en stund stannar vid aktiebolagsskolor som huvudproblemet eller snarare skolkoncernerna är det en sanning med modifikation. Oavsett vilken ekonomisk form du har för en verksamhet är alltid syftet att skapa överskott i verksamheten. Detta för att överleva de tider då en verksamhet av en eller annan anledning går med förlust. Det spelar ingen roll om det är en ekonomisk förening, handelsbolag, stiftelse eller aktiebolag som skolverksamheten bedrivs i, alla måste göra överskott eller det allmänheten kallar vinst. Frågan är sedan berättigad att fundera över hur mycket av överskotten som kan delas ut till ägarna. Det är här S satte ned foten på sin kongress i november 2021 och vill förbjuda utdelningen till ägarna.

För att se hur "farlig" det här med vinst är är det viktigt att se storlekarna på vad totalkostnaden för skolväsendet är. Senaste redovisningen från Skolverket redovisar att totalkostnaden för skolväsendet är 308,5 miljarder kronor. Där totalkostnaden för grundskolan är 127,1 miljarder kronor eller 41,1 procent av vad som plöjs ned på att barnen ska få den kunskap som är grundläggande för alla i samhället. 

Bryter vi med kostnader på de olika driftsformerna kostar den kommunala skolan 108,6 miljarder kronor och de fristående 18,4 miljarder kronor. Jämför man statistiken vad varje elev kostar skolan är den kommunala skolans totala kostnad per elev 118 200 kronor och i den fristående 108 100 kronor. Gör man jämförelse på vad de olika delarna kostar redovisar Skolverket att undervisningen i de kommunala skolorna kostar 6 500 kronor mer per elev än i den fristående. Lokaler och inventarier kostar mer per elev, 600 kronor, i de fristående skolan. Skolmaten som nästa kostnad är 700 kronor dyrare i den fristående skolan än kommunala. Lärverktyg och skolbibliotek är även där dyrare i fristående skolor, 400 kronor än kommunala. Däremot är kostnaden för elevhälsan 650 kronor per elev dyrare i den kommunala skolan än fristående. Sista posten övrigt (svy, administration, mm) kostar den 4 900 kronor per elev mer i kommunala skolor än fristående.

Bilden är komplex när vi kommer till kostnaderna mellan de olika driftsformerna i skolan. Vilka delar som ger överskott kan man diskutera. Mig veterligen finns ingen studie där man försökt se vad som orsakerna är till kostnadsskillnader. 

Om det nu är så som Marcus Larsson skriver att vinsten i de fristående skolorna är 1 miljard kronor är den försumbar i relation till vad skolan kostar totalt. Andelen i förhållande till kostnaderna är mellan 0,7 - 0,3 procent beroende på hur man räknar.

Däremot är slutsatsen kring aktiebolagsskolor problematiskt. Valet av associationsform styrs ytterst av lagstiftningen för de olika formerna och i slutändan skattelagstiftningen. Varför vi fått växande antal skolkoncerner i Sverige är främst beroende på hur grundarna ska få sina livsverk att leva vidare. De former som funnits att säkra fortlevnaden på är antingen genom att nästa generation tar över. Finns inte denna har rikskapitalet stått till buds för att överlevnaden ska finnas. Slutligen har några av skolkoncernerna börsnoterats, där avkastningskraven är tydligast. Hela denna utveckling var nog inte någon rikspolitiker medveten om varken när reformen kom på 1990-talet och när nya skollagen kom för 11,5 år sedan.

Problem finns i skolväsendet på systemsidan, dit hör finansieringen. I och med Göran Perssons kommunalisering, som lever kvar även i dagens skollag, är det bäddat för denna debatt. Speciellt som det är varje kommun som finansierar skolan utifrån sina kommunbudgetar. Vill vi få en förändring tillstånd ska fokuset snarare vara på hur vi skapar lagstiftning som säkrar skolan och barnens rättigheter till kunskap och bildning oavsett vem som driver skolor.

Media SvD
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar