Politiker och skolkoncerner

Känslorna svallade på Twitter (3/1 22) när jag publicerat mitt inlägg om politiker och skolan. En kritik var från Marcus Larsson, författare till boken De expansiva. Hans kritik var befogad när jag påpekade bristen på exempel på S-märkta politiker som utnyttjat systemet. I dagens utdrag (4/1 22) behandlas just det graverande exemplet från kommunala S-politiker i Kungsbacka.

När jag läst nya utdraget slås jag av att de skolpolitiker man framför kritik mot inte har befunnit sig på den lagstiftande nivån, med undantag av Per Egon Johansson som var statssekreterare åt Mats Odell i Bildt-regering på 1990-talet. Övriga befinns på den kommunala nivån. Kommunala förtroende val politiker har enligt gällande skollag endast två uppgifter. För det första att finansiera skolan i den egna kommunen, både sina egna och de enskilda. Det andra uppdraget är att ge tillstånd till att bedriva enskilda förskolor. I övrigt har de i uppdrag att genomföra det nationella uppdraget som slagits fast i skolväsendets styrdokument.

Jag hade varit mer orolig om det varit en strid ström av förtroende valda i riksdagen, som stiftat lagarna om skolan, som direkt efter avgång hoppar in i skolkoncerner. Några fall finns, dock har de bara haft ledningsbefattningar i den löpande verksamheten eftersom det är huvudman som styrverksamheten. I de enskilda skolorna är det styrelsen i respektive associationsform som utgör huvudman.

De exempel som återges i utdrag i SvD hänför sig till den tiden regelverket såg annorlunda ut. Göran Perssons kommunalisering inledd marschen bort från den centralstyrda skolan. Regering Bildt införde sedan de fristående skolorna och elevpengen. Dock ska man veta att dåtidens Skolverk var de som gav tillstånd att bedriva enskilda skolor och på ytterst rudimentära kriterier. Med tiden har förändringar gjorts i regelverk och boskillnaden i beslutsfattandet i staten. Idag är det Skolinspektionen som ger tillstånd för att skolor i skolväsendet för bedriva utbildning frånsett komvux och förskolor.

Med tiden har regelverket även skruvats åt när det gäller tillståndsgivningen. Idag görs sedan 2019 en ägar- och ledningsprövning av tillståndssökande och även redan existerande utövare. Dessutom ligger det på Utbildningsutskottets bord ett förslag om skärpta regler kring ägar- och ledningsprövningen.

Historien är alltid viktig att ha när man ska diskutera de skevheter som uppstår i system. Som bekant är hållbarheten i ett system beroende på hur svagaste länken ser ut. Man ska alltid förbättra de svaga länkarna för att få stabila system. Frågan är bara om det är nyttigt att riva upp och bygga nytt.

Media SvD