Vägval

 

Livet är fullt av vägval. Frågan är även aktuell i skoldebatten. Speciellt diskuteras vilket skolsystem som Sverige ska ha och hur politikens inflytande ska se ut. Den skola vi idag har sitt ursprung i 1946 Skolkommission som leddes av Erlander, som strax efter tillträdandet i kommissionen blev statsminister. Utredningen lades på regeringens bord 1948 och var startskottet för att ändra systemet med folkskola, realskola och läroverk. Resultatet blev en gemensam nioårig grundskola och därefter en gymnasieskolan som grund för högre studier på akademisk nivå.

Historiskt startade den sammanhållande grundskolan 1962 för sextio år sedan. Själv gick jag ut den som första elever i Eskilstuna 1968. Ett märkesår på många sätt. Vi fick studentrevolten och samhället ägnade sig mycket åt plakatdemonstrationer. Mottot från 1968 var att det är förbjudet att förbjuda. En tolkning som haft påverkan än idag på samhället, speciellt valet att skolväsendets organisering. 

De första åren av grundskolans tillvaro var högstadiet uppdelat i ett antal linjer eleverna kunde välja. En liten spegling av hur realskolan sett ut där det fanns olika linjer att välja på. Fördelen med denna uppdelning av högstadiet var att elever som individer fick möjligheten att välja efter intresse, allt från teoretiska till praktiska linjer. För egen del hjälpte det mig att ta mig vidare eftersom natur och teknik var mina intressen. 

Senare under 1970- och 1980-talet utvecklades skolan mot en gemensam nioårig skolan där alla skulle läsa samma ämnen oavsett genetiska förutsättningar som intresse. Tron om jämlikhet byggde på en jämlikhet i resultat istället för att alla ska få jämlika förutsättningar.

Inger Enkvist går i en ledare i SvD (23/1 22) in på skolan och dess ordningsproblem och rädsla utifrån bland annat lagstiftningen. Någon form av inlärd hjälplöshet som mynnar ut i att rektorer och lärare ägnar sig åt överdriven dokumentation, för att har ryggen fri, för att överleva inom organisationen. En skrämmande utveckling och definitivt inte i linje med idag gällande skollagstiftning.

Inger Enkvist skriver följande:

För allas bästa och för att minska antalet klagomål bör det skapas undervisningsgrupper med olika inriktning. Det stadium som i första hand måste organiseras om är högstadiet. Vissa elever behöver koncentrera sig på att utveckla goda läs-, skriv- och räknefärdigheter. Andra behöver ordentliga utmaningar för att inte bli uttråkade.

Detta förslag till organiseringen av högstadiet kanske är en bit på väg att öppna upp kunskapsinhämtningen. Dagens skola premierar ensidigt teoretiskt inriktade ämnen i en övertro att alla elever ska göra karriär i akademisk riktning. Tyvärr är det orättvist att vi som individer föds med olika kognitiva förmågor där alla inte har möjlighet att ta sig vidare i det skolsystem vi har idag. Därför måste vi nog se över hur skolan organiseras och vilka behov samhället har på framtida kompetenser. 

Samhället kommer både behöva teoretiker som praktiker. Därför blir det viktigt att grundskolan förbereder elever på vilken studieväg de ska ta. Här är det viktigt att det ska var lika prestigefullt att välja en praktisk linje som en nationell teoretisk linje. Det finns ingen motsättning i valet eftersom dagens praktiska yrken är lika tekniktunga som de teoretiska med datateknikens intåg, vilket accentuerats under pandemin. Frågan är väl snarare vilken djup kunskap man ska ha för att klar sina uppdrag.

För en av sanningarna från yrkeslivet av idag är att det sällan räcker med en examen som räcker yrkeslivet ut. Vägvalen är många innan yrkeslivet är slut och tillvaron fylls av det som är lustfyllt.

Media SvD