Sandlåda i statlig utredning

Man häpnads över den sandlådementaliteten som finns i politiken. Nu har två partier vägrat medverka i utredningen kring fristående skolor. Som två åringar sprättar man sand för att man inte fick med alla punkter i direktivet. Dags att vakna upp! Det förvånar att en så klok herre som Damberg (S) hänger sig åt detta. Hade det varit Juholt (S) hade man möjligen kunnat förstå. Eller är det just ett täcken på att Juholt sagt sitt.

Samtidigt förvånas man över Dambergs uttalande:

Vi vill ha ordentliga besked att de frågor som vi har lyft, till exempel skärpta kvalitetskrav på fristående skolor,

Nu måste väl ända ett feltänk uppträtt hos den gode Damberg. Han tycks inte läs den nyligen införda skollagen. Här ställs lika stora kvalitetskrav på offentliga som enskilda huvudmän.

Med andra ord vill han och S sänka kraven på kvalitet i den offentligt drivna skolan. Det är väl inte precis den debatten som förs utan att de offentliga likaväl som de enskilda skolorna ska innehålla de kvalitetskrav som finns i skollagen och de andra styrdokumenten.

Likvärdigheten måste också gälla förutsättningarna för skolans olika huvudmän.

Media SvD

Bönhörd

Min bloggvän Helena von Schantz kan må hända bli bönhörd. Nu verkar det finnas krafter i regeringen för att införa en studentexamen. I dagens SvD berättas att C vill införa det och att departementet håller på att bereda ärendet.

Det intressant man kan fundera över är finns det en politisk majoritet i riksdagen för en sådan lagändring?

Risken är stor att detta går på pumpen i utbildningsutskottet efter som förslaget innebär en lagändring i gällande skollag. I den finns i dag reglerna för en gymnasieexamen som införts och som kommer att tillämpas första gången 2014.

Samtidigt kan man fundera över frågan kring att alla kurser som finns på gymnasiet innehåller ett slutbetyg. Då kan studentexamen inte bygga på betygen i kurserna utan något helt annat. Då kanske det skulle vara så att för att få examen du tentar i ett antal ämnen med inriktning mot framtida högskole och universitets studier man ska gå.

Frågorna blir många och inte lätta att besvar förens vi ser vad regeringen kommer att lägga fram för förslag.

Media SvD

Inte bara evidens

Pedagogiska metoder behöver inte bara en evidens, utan skolorna måste skapa undervisning som bygger på en dokumenterad infrastruktur som klara kraven. Margareta Pålsson tar förtjänstfullt upp kraven på en framgångsrik skola i SvD Brännpunkt, men det krävs mer än bara evidens.

Problemet med dagens skola är att den är för mycket beroende av humankapital. Alltså beroende av de individer som finns i organisationen. System och struktur saknas för att garantera att undervisningen inte faller ihop om inte rektorer och lärare kommer på morgonen till skolan.

Detta är förskolans och skolans akilleshäl. Den muntliga kultur som länge präglat skolans värld är förödande för att skapa en framgångsrik skola. Därför behöver skolan nu fokusera på att bygga upp den inre organisationen. Stöd för detta finns i de krav som skollagen nu ställer på skolan. Hög tid att sätta igång omedelbart att skapa system och struktur för att skolan inte ska var beroende av enskilda individer.

Media SvD

Aningslöshet

Fallet med "Lisa" i SvD belyser ett av de svårare problemen med de sociala medierna. Aningslösheten hos en vårdapparat som inte är van att få sin auktoritet ifrågasatt och en lekmannavälde  som tror sig veta.

Frågan om det är sunt att hälso- och sjukvården tar till förbudslinjen istället för att bearbeta rädslan för att göra fel. Fel gör vi men de ska sättas i relation till skadan den eventuellt orsakar. Här måste vården bli bättre att bemöta patienterna. I dag saknar de flest tron på att överhetens tolkningsföreträde.

Samtidigt kan jag sätt mig in i lekmannens situation. Frågan är bara om det är etiskt och publicistiskt riktigt att vräka ur sig all dynga på nätet när man känt sig förorättad. Det finnas alltid någon där ute som kan feltolka det som skrivs. Framförallt bör man var noga med namn så man inte får ärekränknings åtal på sig.

Media SvD

Förlegad samhällsyn hos Orstadius

Samhället ser lite annorlunda ut än när herr Orstadius tydligen var lärare. Visst, det gick bra att lära sig matte på distans. Man klarade sig på sexårig folkskola. Men det var ett samhälle som hade mycket enkla jobb där matematik inte krävdes.

I dagens industri och byggnation krävs avancerade matematik kunskaper på golvet för att klara jobbet. Då räcker inte de fyra räknesätten som herr Orstadius vill på skina.

Men man kanske skulle ta till herr Orstadius knep och säga att det var bättre förr. Då var grundskolan uppdelad i ett antal utbildningslinjer i högstadiet. Där lästes olika matematik ifall man skulle bli latinare, samhällvetare, naturvetare eller tekniker. Frågan är bara vill vi ha tillbaka denna uppdelning?

Med förlov sagt är herr Ostadius ute och cyklar när han framhåller självstudier eller självräknandet. Om han är pedagog, som han påstår sig vara, borde han veta bättre. En av anledningarna till sjunkande PISA-värden är just frånvarande pedagoger som förklar och pratar matematikens väsen. Räkna kan vem som, det är inte svårt. Det är som att rapa gloser.

Så det behövs verkligen en skärpning i undervisningen av matematik och framför allt förståelsen över att de fyra räknesätten inte ens är elementa idag.

Media SvD

Allt är inte fynd

Allt är inte fynd som återvänder hem till Sverige. Maria Ludvigsson går idag i sin ledare i SvD till storms mot den svenska lagomheten och jantelagen. Speciellt mot återvändarna som varit ute och prövat vingarna. Av egen erfarenhet är det mycket värdefulla impulser man får när man är på internationell botten som borde tas tillvara.

Dock finns det ett område som inte är ett fynd. Ledarskapserfarenheter från utlandet är inte så mycket att ha. Här vittnar mina utländska vänner att vi i Sverige kommit betydligt längre. Och det är väl därför svenskar med chefs erfarenheter utomlands ifrån har svårt att anpassa sig när de återvänder. Kanske det finns andra saker i fyndlådan som inte är andvändbara, men mycket skulle vinnas om vi våga se annat än landet brunsås.

Media SvD

Skolhälsa eller elevhälsa

Leken med ord i rubriken kan tyckas befängd. Men när jag läser debattinlägget i SvD från Josef Milerad och Cecilia Renman undrar man om de läst lagen och förarbetena till den. För det första är det inte rektorerna som ansvarar för elevhälsan det är offentliga och enskilda huvudmän (Skollagen 2 kap 25 §).

För det andra kan jag inte se att någon försämring har gjorts rent lagmässigt bara för att man bytt ordet från skolhälsa till elevhälsa.

För det tredje är det så att skolväsendet är kommunaliserat sedan 20 år tillbaka och därmed kan organisationen av elevhälsan se olika ut från kommun till kommun och enskilda huvudmän.

Frågan är om det blivit en försämring med den nya skollagen? På mig verkar det snarare som den skärpts och har ett fokus på förbyggande hälsa.

Media SvD