Pedagogiska metoder behöver inte bara en evidens, utan skolorna måste skapa undervisning som bygger på en dokumenterad infrastruktur som klara kraven. Margareta Pålsson tar förtjänstfullt upp kraven på en framgångsrik skola i SvD Brännpunkt, men det krävs mer än bara evidens.
Problemet med dagens skola är att den är för mycket beroende av humankapital. Alltså beroende av de individer som finns i organisationen. System och struktur saknas för att garantera att undervisningen inte faller ihop om inte rektorer och lärare kommer på morgonen till skolan.
Detta är förskolans och skolans akilleshäl. Den muntliga kultur som länge präglat skolans värld är förödande för att skapa en framgångsrik skola. Därför behöver skolan nu fokusera på att bygga upp den inre organisationen. Stöd för detta finns i de krav som skollagen nu ställer på skolan. Hög tid att sätta igång omedelbart att skapa system och struktur för att skolan inte ska var beroende av enskilda individer.
Media SvD
Om man med "system och strukturer" menar levande öppna system som hämtar sina förbilder från ekologin (självorganiserande system, massor av kopplingar mellan alla delar, fokus på de viktigaste aspekterna och en förmåga att hantera det oförutsägbara, dvs anpassningsförmåga) och inte hämtar sin förebild från maskin-metaforerna (slutna system, få kopplingar mellan delarna, mängder av kontrollpunkter och en strävan efter total förutsägbart) så håller jag med :-)
SvaraRaderaJag är en stor förespråkare för att skolorna ska skaffa sig reserver och alternativ för situationer när enskilda individer inte kan göra sin uppgift.
SvaraRaderaJag ser dock hur en del företag anammade en alltför mekanistisk syn på kunskap = dokumentation kan göra människor utbytbara. Det var flera företag som gjorde ett dåligt val när de skulle införa kvalitet och processtänkande. Vi får akta oss för att göra det misstaget i skolans värld. Jag anser inte att den muntliga kulturen i skolan är förödande utan hävdar istället att vi bör använda den som avstamp för skapandet av förbättrade rutiner.
Ibland kan muntlig information sammanställas skriftligen och fungera som eleganta kunskapsbanker både för den som producerar och för den som hoppar in i stället. Huvudfokus på en förbättrad process för att täcka upp för att indivder på olika sätt inte klarar sin uppgift handlar om att odla humankapital. Framtidens skola kommer precis som framtidens företag att bli ännu mer beroende av humankapital men även i sitt humankapital kan man bygga in reserver och flexibilitet. Odlar man ämneskompetens så att det finns reserver, har man reserver i form av lärartid och belönar man de som har djup inom många områden så har man ett humankapital som inte är individberoende.
Vill lite gram knyta an till undervisning är både en teaterföreställning och ett hantverk.
SvaraRaderaTeatern må vara ett konstnärligt uttryckssätt. Men varje skådespelare har att förhålla sig till ett manus. En hantverkar har att förhålla sig till givna regler men skickligheten ligger i att förädla kunskapen att utföra sitt jobb.
Utan att ha denna möjlighetsstruktur på teatern eller när silversmeden ska göra sin gör sitt smycke blev det inget av varken teaterföreställningen eller smycket.
Läraryrket och undervisningen är precis lika. Frågan jag alltid ställer varför ska du uppfinna hjulet varje gång i för att hålla en lektion och varför ta resurser för att inskola nya medarbetare i hur man gör.
Jag tyckte att det här förklarades fint i samtalet på Stockholms Universitet (Skola 2020). En lärare behöver hantverkskunskap. Den kan man använda mekaniskt. Men konstnärsdelen av vårt yrke är aldrig klar, den måste ständigt skapas i stunden. Det upplever jag som väldigt sant. Att betygsätta uppsatser det är hantverk - det kan jag göra i en grisblink. Att skriva en bra kommentar som svarar på kommunikationen och ger rätt sorts feedback, att hålla en lektion som ska ge eleverna lust att titta på Shakespeare sådant måste man ständigt uppfinna på nytt.
SvaraRadera