Duktighetsfabriken

Vad får en tjej göra?

Jag skulle vilja ställa just den frågan. Är genus bara något som har att göra med hur vi män är och beter oss? Nej, säga jag. Fast det är idag inte politiskt korrekt i den offentliga debatten att racka ner på att även kvinnor har beteenden som inte är förenliga med normer.

Idagsidan i SvD ställs idag frågan Vad får en killar göra med anledning av något så konstigt som heter Machofabriken och något projekt i Gensta. När man läser ökar förvåningen. Projektledaren uttrycker sig på följande sätt:

Normerna upprätthåller maktordningen mellan män och kvinnor, och för att skapa jämställdhet behöver de förändras. En del normer för manlighet är dessutom destruktiva och kopplade till våld eftersom våld kan ge makt och status. Men människor mår inte bra av att utöva eller utsättas för våld, säger Lisa Malmberg.

Men hallå, vad har könsmaktordning med genus att göra? Och framför allt jämställdhet. Misstänksamheten ökar när man ser vilka som ligger bakom programmet: Män för jämställdhet, Roks och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers riksförbund.

Nästa varningsklocka som ringer är att i intervjun är det bara kvinnor som uttalar sig. Inte en ända man. Det man frågar sig är när blev kvinnor experter på oss män och hur vi ska vara.

Det de försöker stävja gissar jag främst hör till tonårsbeteenden vi killar har. När vi ska pinka revir i puberteten. Jag lovar, dessa beteende är övergående, majoriteten av män har helt andra beteende i vuxen ålder. Att några snedtänder och fortfarande är rädda fjortisar innebär inte att resten av oss män är det.

Snarare skulle jag vilja vända på frågeställning och döp detta program till Duktighetsfabriken. För vad ingen pratar om är vad vi förknippar tjejer med. Duktiga vet vi att de ska vara med alla konsekvenser det innebär, som SvD så förtjänstfullt tagit upp på Idagsidan.

Andra ord skulle man kunna skriva på tavlan som kännetecknar tjejer: skvallrar, ignorans, förtal, miner, undvikanden, blickar. Ord över det som går under namnet Avund och som mynnar ut i kränkningar av det subtilare slaget som kan sammanfattas med två ord: Psykisk och Verbal mobbning.

Men det är tydligen inte skadligt i genustänket utan bara det som möjligen tillhör killars biologiska utveckling.

Dessutom undrar jag hur man kan försvara att kommuner använder skattepengar till något som inte tillhör skolans uppdrag. Alla dessa frälsningsläror är dags att kasta på skräphögen. Det enda som fostrar är kunskaper som bjuder motstånd. För vad kommunerna gör när de inrättar sk livstilsutbildningar är att träda över det nationella uppdrag man har att tillhandhålla utbildning. Något som de inte har mandat till.

För ska man prata om skolans uppdrag i normer och värden är det inom de 16 kunskapsämnena man ska göra det. Här ryms diskussionen om vilka social normer och beteende som funnits och finns. Att utifrån kritiskt tänkande skärskåda vad som är acceptabla normer i det mänskliga umgänget könen emellan.

För övrigt anser jag att fostran görs genom kunskapsinhämtning.

Media SvD