Den gode Damberg har ytterligare en gång gjort ett märkligt uttalande i en replik i SvD. Har han inte läst om Nossebro? En skola i Essunga kommun som gick från botten notering till topplats utan att föra till mer resurser. Men som tog greppet om pedagogiken och dubbla antalet lärare i klassrummet. Ett drag som inte innebar mer resurser.
Det är ytterst mycket gamla sanningar som åter upprepas av S. En 60-tals sväng. Frågan är har den gode Damberg tvingats ut på banan med en socialdemokratisk gammal retorik efter Palme och Carlsson?
Eller är det något annat huvudlöst tänkande?
Ska vi bekämpa segregation måste vi nog titta utanför storstaden. Det är inte bara att se skillnaden mellan "äktsvenska" stadsdelar och invandrar täta stadsdelar i storstäder. Lika viktigt är att fundera över den segregation som sker i landsorten med de killar som blir kvar i en skola som bygger på "tjejernas plugghäst tänkande".
Debatten måste lyfta sig över dagens sandlåde nivå och fundera på hur kunskap ska förmedlas.
För övrigt anser jag att skolans uppgift är att bjuda motstånd i kunskapsöverföringen till eleverna.
Media SvD
Skolresultat i de områden som kallas landsorten har sin grund i en mer komplex struktur än bara hur skolan är strukturerad. Traditioner, sysselsättning, livsstil och lokala möjligheter spelar in i mycket hög grad, huruvida ungdomarna ser uppväxtorten som sin framtida hemort, vare sig där finns arbete eller inte, eller ser den som en plats de ska bort ifrån för att ta sig dit där "livet" finns. De första är sällan intresserade av skolan, de senare ofta villiga att plugga hårt i vilken slags skola som helst.
SvaraRaderaMorrica du har rätt i det. Men jag vill bara poängtera att när vi pratar segregation ska vi inte blunda för detta.
SvaraRaderaMenar vi att skolan är till för alla oavsett var vi bor måste vi bekämpa den typ av värderingar och beteenden som finns på dessa orter.
I annat fall ska vi acceptera att likvärdighet inte betyder något och att vi har en sorterings skola.
Nossebro hade möjligheten att omorganisera så att de fick fler lärare i klassrummen genom att låta speciallärare vara med där tillsammans med de elever som behövde stöd. Den här möjligheten är det till och med ovanligt att skolor kan använda, då den totala lärartätheten pressats ner. Reduceringar av resurser blir del i ett Svarte Petter spel som är en av de viktigaste orsakerna till skolans kris.
SvaraRaderaJohn Hatties undersökningar visar att ökning av kvantitet, dvs fler lärare, inte är något som brukar ge kraftiga positiva effekter. Det är inte heller visat att det uppstår några sådana i samband med andra resurstillskott. John Hattie själv är mycket ödmjuk när han presenterar de här resultaten och hävdar att vi ska vara försiktiga med att dra slutsater kring resurstillskott. De kan finnas starka sekundära effekter av resurstillskott som kombineras med någon annan undervisningsreform och minskade resurser i en viss situation kan leda till kraftig negativa effekter då någon förutsättning för bra undervisning rycks undan.
Jaq är innerligt trött på folk som talar om vad vi behöver i skolan. Fråga istället.
SvaraRaderaHelena, där satte du huvudet på en spik.
SvaraRaderaBättre att lyssna på professionen och utifrån det fundera på hur man gör ständiga förbättringar. Det har jag försökt gjort sedan jag började arbete med systematiskt kvsalitetsarbetet i skolan.
Politikerna och skoldebattörerna skulle vinna mycket på det. Idiologier i all ära men de höör inte hemma i undervisningen.
Väldigt sant. Men det finns ytterligare en aspekt. Om du frågar vad jag behöver för att lyckas och jag får det, då är jag ansvarig för resultatet. Om du ålägger mig att göra på ett visst sätt och jag misslyckas är ansvaret ditt.
SvaraRaderaJag är ännu mer trött på förståsigpåare som talar om vad vi inte behöver. De berättar att vi inte behöver läroböcker, de berättar att vi inte behöver någon som sköter om utrustningarna för fysiklaborationer, de berättar mängder av saker de inte har kompetensen för.
SvaraRaderaResurstillskott är ingen Holy grail för att rädda skolan men de kan faktiskt behövas som ett komplement till många av de reformer som skolan behöver.