Feltänkt utbildning är inte utbildning

Smått matt läser man debattinlägg där politiker svänger sig med ord. Utbildning är inte utbildning i skolansvärld. Utbildning är den verksamhet som bedrivs i någons regi. Undervisning är något helt annat, det är den dagliga verksamheten i utbildningsverksamheten.

Tolkar man Sjöstedts uttalande på Brännpunkt ska skolpengen gå till just verksamheten. Alltså lite mer än till bara undervisningen. Det är alltså feltänkt att det skulle skapa jobb till 20 000 fler personer i välfärden. Speciellt om Sjöstedt tror att det gagnar undervisningen.

Dags att hålla tungan rätt i mun när man diskuterar sakfrågor.

För övrigt har planekonomi prövats och befunnits oduglig som styrinstrument.

Media SvD

Skolans växelspel ur funktion

Skolans problem och vinster i välfärden löses inte med ideologiska skygglappar. Prov på detta får man när man läser Sten Svenssons debattinlägg på Brännpunkt i SvD. Hans syntes är att det var bättre förr. Alltså så skolan såg ut före 1990. Då hade vi ett under av likvärdighet.

Det är varken konkurrensen om elever, socioekonomiska skillnader eller andra förklaringsmodeller som är avgörande för det sjunkande skolresultatet. Utan det Sten Svensson själv är inne på:

Att bedöma kvaliteten på en utbildning är mycket komplicerat och det är många faktorer som spelar in. Frågan blir inte lättare av att eleven själv är en del av undervisningen och att hon själv har ett ansvar för hur det går. Hur fastställer man skolans respektive elevens ansvar om det inte har fungerat?

Det är med andra ord växelspelet mellan VAD som ska läras ut och HUR det sedan görs som gör skillnad. Alla tjänster bygger på ett mer eller mindre djupt samspel mellan kund och utövare. I skolans fall mellan eleven och läraren. Då duger inte diskussionen hur omöjligt det är att mäta och sätta krav på detta växelspel. Samma enfaldiga diskussion var jag med om för tjugo år sedan i den privata tjänstesektorn. Där har man mognad och insett vikten av att ha balans mellan VAD och HUR och hur detta resulterar i ett HAR hänt. Både hårda och mjuka kvaliteter går att mäta. Det är bara fantasin som sätter stopp.

Dags att på allvar börja ta till sig de nya styrdokumenten. Även om den nya skollagen är en valfrihetsreform är den å andra sidan en ökad styrning från staten. Idag måste alla jobba mot samma nationella mål oavsett driftsform. Där ligger likvärdigheten inte på massor med andra befängda parametrar. I all den stund skolan är mål- och resultatstyrd går det inte att forma en skola som den var under den regelstyrda tiden. Det är här problemet med debatten ligger.

För övrigt anser jag att resultatet i skolan beror på växelspelet elev-lärare och inte på vilket skolsystem eller socioekonomiska faktor som finns.

Media SvD

Mäktigare än husse

Skolsveriges mäktigaste har rankats av Skolvärlden. Enligt den är det Ann-Marie Begler som är mäktigast. Följt av Anna Ekström. Jan Björklund får därmed se sig omseglad av sina myndighetschefer och har halkat ned till tredje plats.

Om man ska lägga någon värdering i det hela har Ann-Marie, från att varit helt novisen för snart fyra år sedan, snabbt tagit kommandot i skolsverige. Lärde känna henne första gången när Skolinspektionen var bara sex veckor gammal. Hon har förvaltat sitt pund väl och vågat sticka ut i den annars så politiskt korrekta skolvälden.

Alla älskar inte henne och den myndighet hon företräder. Men en viktig myndighet för att få bukt med alla avarter och återfallsförbrytande hos skolhuvudmännen.

Media Skolvärlden

Politikermantrat - kvalitet

Nu har det hänt igen! Politiker slänger sig med ordet kvalitet. Läs bara följande mening, från MPs debattartikel under Brännpunkt:

Vår ståndpunkt är att skolornas kvalitet är viktigare än hur de organiseras, samtidigt som vi betonar att pengar som är avsedda för skolan också skall hamna där.

Man frågar sig genast vad är då kvalitet? Tar vi ISO 9000 definition är den:

Grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav.

Vad är det för krav skolan ska uppfylla? Om jag förstått det rätt är det väl det politikerna redan ställt. De som finns i Skollagen (2010:800), Lgr 11, Lpfö 98 och Lpf 94 och en diverse förordningar. Eller är det något helt annat man är ute efter?

Med MPs skrivning blir det en icke mening.

I skolans värld är det kvaliteten på undervisningen och där med en pedagogik som gör att eleverna uppfyller kunskapsmålen som är väsentligt. Om sedan skola organiserar sin verksamhet så att det de blir överskott i den kommunal budgeten eller i privata företags resultatredovisning har väl inte politiker på riksplanet med att göra. Den hänger definitivt inte ihop med kvalitet på undervisningen om det inte är något helt annat man menar med kvalitet.

I så fall är det högt tid att politikerna definierar vad denna kvalitet är för något.

Media SvD

Simon och Ekarna

Om ni inte sett dvd eller filmen, göra det nu!!!

Någon bättre svensk rulle har jag inte sett. Hur kan en far och mor förljuga verkligheten så länge? Var det nödvändigt under andra världskiriget att djuga om verkligheten?

Tydligheten bör vägleda. Se den!!

Falska bulletiner

Bulletinerna om apoteket är felaktiga. Journalister och till viss del politiker har nog fått det mesta om bakfoten när det gäller apoteksmarknaden. Den har aldrig privatiserats, Men omreglerats har den gjort.

Staten har fortfarande stenhård styrning av priserna på receptbelagd medicin. Den utgör 80 procent av marknaden. Idag kvittar det vilket apotek du går in till. Upp med lägget och du har din medicin. oavsett vilken butik du går till är alla uppkopplad till samma databas. I vilket land kan du gör det i?

Innan omregleringen hade vi världens mest effektiva läkemedelsdistribution. Marginalen då som nu är 3 procent på receptbelagd medicin. Det man kan fundera på är hur korkade var riskapitalet som gick in och trodde att de skulle tjäna pengar på den sådan marknad?

Ska bli spännande och se när de ska göra exit på sina investeringar. Får de betalt för det de investerat? Men framför allt, vem vill köpa?

Allt detta visste jag till en del, men blev mer insatt i på en Rotarylunch igår, fredag, av en som var med och gjorde omregleringen. Allt är inte guld som glimmar i välfärden.

Ideologi riskerar massarbetslöshet

Vinst debatten i välfärden riskerar att få fel effekt. Risken är uppenbara att 100.000 människor kan bli av med jobben om vänsterfalangen i S och V får bestämma. Samtidigt som vi kommer att få en företagslakt av ej skådat slag. Är det så vi botar arbetslösheten? Vad vänsterideologerna inte riktigt förstår är att kvalitet och vinst inte hänger ihop.

Det är inte med naturnödvänighet så att mer pengar till välfärdsproduktionen innebär en högre kvalitet. Höga kostnader utan en effektivitet mellan relativt pris (kostnad) och relativ kvalitet (värde) har ett enda samband. Du kan bara inta tre positioner, hög kvalitet till högt pris, genomsnittlig kvalitet till normalpris och relativt lågt pris med en lägre kvalitet. En position utanför detta spann är ohållbart. Och som en utredning slog fast i veckan det är varken bättre eller sämre beroende på driftsformerna i vården.

Det är även intressant att notera en annan välfärdstjänst som omreglerats, apoteket. Där har verkligen riskapitalisterna huggit i sten. Där tjänar man inga pengar för att staten hårt reglerar priserna via TLV. Där kommer vi snarare att se stora förluster i de exitar som kommer. Samtidigt som man kan fundera på vem vill köpa dessa apotek?

Så den ideologiska debatten från vänstern är klart grumlig och liknar mer dumdristigt tänkande från en tid som vi förläng sedan övergivit.

Media SvD1, SvD2