..det är dans i folkespark!
Aldrig har väl Stig Olins klassiker berört en så mycket. Att sitta på priemtime och se ett djupt samtal vid ett lunchbord med x-fånge, två kändisar, en fd sambo och en bekännande kristen frikyrkopastor. Det gemensamma "oförklarliga" som så fatalt rubbar våra cirklar kan genom allt övervinna hatet genom "tron". Eller som Tomas Sjödin sa det är först när silvertråden brister som det är definitivt.
Några få gånger man ser TV och känslorna kommer på svallning är i kväll, när det blir hudnära av egna upplevelser av sorg och saknad. Berättelserna spelar på känslorna över livets tunna silvertråd. Den där obeskrivliga sorgen över en människa som gått ur tiden och vad det spelar in i livet för dem som lämnas kvar.
Att gråta en stund på lunchen bevisar på en männsklighet fler borde ta till sig. Att inte fastna i hatet utan ta till sig förlåtelsen. Det är stort!!!
Media: SVT
Kunskapens trädgård
måndag 27 september 2010
Den heliga läroboken
Är det läroboksförlagen som styr svensk undervisning? Man få det intrycket när man läser Skolinspektionens rapport över 2009 års tillsyn och granskning. Fem av tio grundskolor och två av fem gymnasieskolor ger inte eleverna förutsättningar att nå målen.
Anne-Marie Körling brukar förtjänstfullt skriva att en lärare bara behöver tre dokument för att klar undervisningen: läroplan, kursplan och barnkonventionen.
Läser man Skolinspektionens rapport verkar detta inte så vanligt förekommande. Den allvarligaste i detta med att bara använda lärarkalendern och läroböckerna är att man inte täcker samtliga delar av de nationella målen.Om undervisningen bara fokuserar innehållet i läroböckerna åsidosätter man den analyserande och resonerande kunskapen.
Om detta är en yrkesbrist eller ett medvetet förbiseende kan man funderar över. Tydligt är dock att lärare saknar nödvändig kunskap om styrdokumenten och de nationella målen för att lyckas med sin profession.
Hoppet står nu till det stora RUT- och ROT-projekt svensk skola ska genomgå på nio månder. Från mitten av nästa år är dessa brister som att trampa genom gistna bräder i skolbygget. Och vad ges då kommande generationer för möjligheter att få den kunskap som behövs för att klara välfärden?
Källa: Skolinspektionen
Blogg: Körlings ord
Anne-Marie Körling brukar förtjänstfullt skriva att en lärare bara behöver tre dokument för att klar undervisningen: läroplan, kursplan och barnkonventionen.
Läser man Skolinspektionens rapport verkar detta inte så vanligt förekommande. Den allvarligaste i detta med att bara använda lärarkalendern och läroböckerna är att man inte täcker samtliga delar av de nationella målen.Om undervisningen bara fokuserar innehållet i läroböckerna åsidosätter man den analyserande och resonerande kunskapen.
Om detta är en yrkesbrist eller ett medvetet förbiseende kan man funderar över. Tydligt är dock att lärare saknar nödvändig kunskap om styrdokumenten och de nationella målen för att lyckas med sin profession.
Hoppet står nu till det stora RUT- och ROT-projekt svensk skola ska genomgå på nio månder. Från mitten av nästa år är dessa brister som att trampa genom gistna bräder i skolbygget. Och vad ges då kommande generationer för möjligheter att få den kunskap som behövs för att klara välfärden?
Källa: Skolinspektionen
Blogg: Körlings ord
tisdag 21 september 2010
Glada Hudik - en värld av närvaro
Kan inte låta bli att beröras. Har sett första avsnittet om ensambeln från Glada Huddik teatern. Fantastiskt är inte förnamnet ens på något så stort.
Att se dessa människor, som vi "normala", betraktar med stor ovilja och skepsis genomfört med oss normala människor, hur mycket byxångest vi normala kan ha inför framträda i skillnad från dom. När vi ska repitera för att få saker att sitta går de bara ut på scen och river av det mest perfekta. Ska bli kul att få följa dom i kommande program.
Varför jag tycker detta är viktigt är just för att jag själv hade en kusin som hade Dawns syndrom eller som man sa förr, mongolid. Träffade honom inte så ofta, blev bara när vi då och då var upp i Norrland. Men när vi var det var det som igår. Någon mer trofast och vän kär person har jag inte träffat. Men det som lever kvar som ett underbart minne är att när det svor ihop sig var det gängse uttrycket "typiskt"....
Att se dessa människor, som vi "normala", betraktar med stor ovilja och skepsis genomfört med oss normala människor, hur mycket byxångest vi normala kan ha inför framträda i skillnad från dom. När vi ska repitera för att få saker att sitta går de bara ut på scen och river av det mest perfekta. Ska bli kul att få följa dom i kommande program.
Varför jag tycker detta är viktigt är just för att jag själv hade en kusin som hade Dawns syndrom eller som man sa förr, mongolid. Träffade honom inte så ofta, blev bara när vi då och då var upp i Norrland. Men när vi var det var det som igår. Någon mer trofast och vän kär person har jag inte träffat. Men det som lever kvar som ett underbart minne är att när det svor ihop sig var det gängse uttrycket "typiskt"....
En ögon öppnare
Så här känner man sig likt John Lennon när man läst Skolinspektionens rapport om tillsyn och kvalitetsgranskning under 2009. Att samma saker ständigt återkommer.
Återfallsförbrytare
Med stigande olust läser jag om återfallsförbrytelsen i skolan och dess uppdrag på kunskapsområdet. Skolinspektionen kom för en tid sedan med sin rapport till regeringen om sakernas tillstånd i skolan. Det anmärkningsvärda är att inget har hänt på vissa områden under de senaste tjugo åren. Att förändringar tar tid, ja, men inte ska det ta så lång tid.
Det tyder snarare på att att man inte har koll på läget. Skolinspektionen anger tre saker:
Med detta för ögonen och det som komma ska om drygt nio månader förskräcker. Då ska skolaväsendet börja tillämpa den nya skollagen. En skollag som bygger på valfrihet istället för detaljstyrning. Den sätter hårda krav på systematik. Det enskilt största kritiken från Skolinspektionen är just avsaknaden av systematik i sitt sätt att arbeta. Undervisningen verkar gå på lösa boliner utan koppling till de nationella styrdokumenten.
Frågan är tvåhövda. För det första kan man fråga sig: Har huvudmännen ingen kompetensutveckling av sina anställda för att klara uppdraget. Lärare tycks undervisa utifrån läroböcker istället för kursplaner. Och lärare använder inte pedagogik som gör att man strävar mot målen i läroplanen. Tre av tio grundskolor och fem av tio gymnasieskolor fick kritik på att undervisningen inte var inriktad mot nationella mål i kursplaner och läroplaner.
Skolinspektionen listar ett antal saker som gör att kunskapsuppdraget fallerar i skolan. Det första är att det systematiska kvalitetsarbetet är bristfälligt. Och att det i en majoritet av skolorna saknas denna typ av arbete.
Mycket alarmerande i ljuset av att om drygt nio månader är det det central i undervisningsuppdraget enligt nya skollagen. Kommer skolan av bli vaneförbrytare i denna del?
För det andra är kunskaper om sytematik obefintlig. Analys, utvärdering och beslut om förbättringsåtgärder är inte så frekvent förekommande när det gäller det pedagogiska arbetet. Skolans tillkorta kommande skylls i stället på eleven.
I botten är det inte bara lärare som syndar utan även rektorer och huvudmän. Rektorer syndar framför allt i sin roll som pedagogisk ledare. Pedagogisk utveckling saknas i stort på skolorna. Inte undra på att det i den skolpolitiska debatten blivit ett sådant fokus på varför skolan inte kan leverera den kunskap som behövs för att kommande generationer kan utveckla välfärden.
Trots detta är det trösterikt. Skolan har ett läsår på sig att göra en total ROT av den pedagogiska verksamheten. Anta utmaningen nu.
Källa: Skolinspektionen, Dnr: 40-2010:5014, Tillsyn och granskning 2009.
Det tyder snarare på att att man inte har koll på läget. Skolinspektionen anger tre saker:
- inte förstår vad som åligger dem,
- inte kan göra vad som åligger dem, eller
- inte vill göra vad som åligger dem.
Med detta för ögonen och det som komma ska om drygt nio månader förskräcker. Då ska skolaväsendet börja tillämpa den nya skollagen. En skollag som bygger på valfrihet istället för detaljstyrning. Den sätter hårda krav på systematik. Det enskilt största kritiken från Skolinspektionen är just avsaknaden av systematik i sitt sätt att arbeta. Undervisningen verkar gå på lösa boliner utan koppling till de nationella styrdokumenten.
Frågan är tvåhövda. För det första kan man fråga sig: Har huvudmännen ingen kompetensutveckling av sina anställda för att klara uppdraget. Lärare tycks undervisa utifrån läroböcker istället för kursplaner. Och lärare använder inte pedagogik som gör att man strävar mot målen i läroplanen. Tre av tio grundskolor och fem av tio gymnasieskolor fick kritik på att undervisningen inte var inriktad mot nationella mål i kursplaner och läroplaner.
Skolinspektionen listar ett antal saker som gör att kunskapsuppdraget fallerar i skolan. Det första är att det systematiska kvalitetsarbetet är bristfälligt. Och att det i en majoritet av skolorna saknas denna typ av arbete.
Mycket alarmerande i ljuset av att om drygt nio månader är det det central i undervisningsuppdraget enligt nya skollagen. Kommer skolan av bli vaneförbrytare i denna del?
För det andra är kunskaper om sytematik obefintlig. Analys, utvärdering och beslut om förbättringsåtgärder är inte så frekvent förekommande när det gäller det pedagogiska arbetet. Skolans tillkorta kommande skylls i stället på eleven.
I botten är det inte bara lärare som syndar utan även rektorer och huvudmän. Rektorer syndar framför allt i sin roll som pedagogisk ledare. Pedagogisk utveckling saknas i stort på skolorna. Inte undra på att det i den skolpolitiska debatten blivit ett sådant fokus på varför skolan inte kan leverera den kunskap som behövs för att kommande generationer kan utveckla välfärden.
Trots detta är det trösterikt. Skolan har ett läsår på sig att göra en total ROT av den pedagogiska verksamheten. Anta utmaningen nu.
Källa: Skolinspektionen, Dnr: 40-2010:5014, Tillsyn och granskning 2009.
måndag 20 september 2010
Svinintresset
Då har svinintresset inträffat i svensk politik. Vi har en Alliansregering som ska fortsätta att regera. Oklar HUR. Vi har rödgröna som inte vet vad och vem som ska leda anklagelserna. Och svinloppor som kommit in i riksdagen.
Något liknade inträffade för 62 år sedan i den miljö jag växte upp i, där det med buller och bong inträffade något liknande. Kombatanterna då var Sven Lidman och Lewi Pethrus. Den förra anklagade LP för att driva rörelsen mot en kommersialism från de "högre andliga idealen" i svinintressets namn.
Idagens valvaka kunde man tydligt se den rödgröna "röran", likt Sven Lidman, anklaga Alliansen att driva Sverige mot ett kallare klimat i "svinintresset - Sverige Demokraternas" riktning. Vad intressant.
Frågan som snabbt inställer sig blir hur trovärdiga är då väckelse evangelisten Maria Wetterstrand och farbror jultomten Peter Eriksson tillsammans med kommunisten och en sosseledare på dekis är.
Ser jag i ett historikst perpektiv, var förloraren i Pingströrelsen stora idiologiska strid för 62 år sedan, den som anklagade rörelsen för svinintresset.
Media: SvD, SVT, DN, Expressen, Aftonbladet.
Något liknade inträffade för 62 år sedan i den miljö jag växte upp i, där det med buller och bong inträffade något liknande. Kombatanterna då var Sven Lidman och Lewi Pethrus. Den förra anklagade LP för att driva rörelsen mot en kommersialism från de "högre andliga idealen" i svinintressets namn.
Idagens valvaka kunde man tydligt se den rödgröna "röran", likt Sven Lidman, anklaga Alliansen att driva Sverige mot ett kallare klimat i "svinintresset - Sverige Demokraternas" riktning. Vad intressant.
Frågan som snabbt inställer sig blir hur trovärdiga är då väckelse evangelisten Maria Wetterstrand och farbror jultomten Peter Eriksson tillsammans med kommunisten och en sosseledare på dekis är.
Ser jag i ett historikst perpektiv, var förloraren i Pingströrelsen stora idiologiska strid för 62 år sedan, den som anklagade rörelsen för svinintresset.
Media: SvD, SVT, DN, Expressen, Aftonbladet.
söndag 19 september 2010
Valfrihet eller detaljstyrning
Om två och en halv timme börja vi se åt vilket håll det blåser i konungariket. Blir det ytterligare fyra år med valfrihet eller återtågar detaljstyrningen i skolan.
Mycket har sagts om den regering vi haft, men något som jag tycker varit uppfriskande under mandatperioden som gått, är allt som hänt i skol Sverige på det strukturella planet. Så pass mycket att huvudmännen tvingas till ett gigantiskt ROT-projket av skolan för att inte trampa igenom gistna golvbräder.
För det vore synd om vi omgående skulle få en uppsjö av lagändringar i nya skollagen. Inget som varken gagnar profession eller politikerna med sitt stora intresse för att flytta på cykelställ istället för att ägna sig åt att funder en sekund över hur vi ska skapa en sådan kunskap som behövs i kommande generationer för att utveckla välfärden.
Mycket har sagts om den regering vi haft, men något som jag tycker varit uppfriskande under mandatperioden som gått, är allt som hänt i skol Sverige på det strukturella planet. Så pass mycket att huvudmännen tvingas till ett gigantiskt ROT-projket av skolan för att inte trampa igenom gistna golvbräder.
För det vore synd om vi omgående skulle få en uppsjö av lagändringar i nya skollagen. Inget som varken gagnar profession eller politikerna med sitt stora intresse för att flytta på cykelställ istället för att ägna sig åt att funder en sekund över hur vi ska skapa en sådan kunskap som behövs i kommande generationer för att utveckla välfärden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)