Välfärd har gamla anor

Välfärdstaten har gamla anor kan jag konstatera. Fortsätter mina studier om Bertil Ohlins görande och låtande i svensk politik. Begreppet fick sin utveckling i Storbrittanien efter andra världskriget av en liberals, William Beveridge, reformidéer. Begreppet betydde i stort att man som stat genomförde en social upprustning.

Sverige gjorde en sådan med Gustav Möller och Bertil Ohlin som tongivande. Det är alltså inte en enmans show a la socialdemokratin som man i första rummet tänker sig.  Johan Hakelius har gjort en studie om Bertil Ohlin och välfärdsstaten:

Sverige må ha haft socialdemokratiska regeringar under större delen av efterkrigstiden, men det fåtal punkter där dessa idémässigt avvikit från den socialliberalism Ohlin proklamerade har i regel inte omsatts i handling.

Den svenska välfärden bygger på tre ledstjärnor från början: frihet, trygghet och tillväxt.

Skiljelinjen i svenskt välfärdsbygg kom när tryggheten var säkrad genom socialförsäkringssystemen. Brytningen kom när striden stod mellan å ena sidan valfriheten å det "starka samhället" i pensionsstriden 1957. Som bekant var Erlander för det "starka samhället" och genomdrev 1959 en varuskatt för att ge resurser till dess utbyggnad.

Så här 53 år senare funderar jag på vad skulle ha hänt om valfriheten hade vunnit då?

Givetvis en hypotetisk från, men är idag viktig för att se hur vi ska reformera systemen.

För det tredje benet i välfärdsbygget, tillväxten, är satt på undantag. Hur skapar vi välfärdssystem som tar hänsyn till alla tre faktorern: frihet, trygghet och tillväxt. Bara trygghet har vi erfarit leder till vägs ände. Det är därför våra stora generella värlfärdssystem idag knakar i fogarna. Men vilken politiker våga ta i dessa nödvändiga frågorna.

Vem är vår tids Bertil Ohlin och Gustav Möller?

Källa :
Larsson, Sven-Erik (1998) - Bertil Ohlin, Atlantis

Onödig trängsel

Något måste vara fundamentalt fel när alla ska trängas i de 6 nationella behörighetsprogrammen. Det är inte kört för att man väljer någon av de 12 yrkesprogrammen i gymnasiet. Man undrar stilla vad Syo-konsulenterna givit för information till föräldrar och elever om Gy 11.

Samtidigt som näringslivet skriker efter yrkeskompetent utbildade ungdomar väljer mindre studiemotiverade fortfarande fel program. Risken är inte bara att vi får outdrops från gymnasiet utan även ungdomar som utbildat sig till arbetslöshet.

Det är på tiden att inse att det är bättre att hoppa på en yrkeslinje å få en utbildning som efterfrågas än än det andra alternativet. Skulle det sedan visa sig att man mognar i slutet av tonåren är det bara att komplettera de ämnen och poäng man behöver för att få behörigheten till vidare studier på högskola och universitet.

För övrigt anser jag att gymnasieskolan åter förpassas till sambandet utbildning-arbetsmarknad-utveckling. För de som har en arbetsmarknad i samhället framgent är yrkesutbildade hantverkare och specialister inom ett ämnesområde.

Media SvD

Populism på hög nivå

Verkar vara så att politiker har bristande kunskaper. Om, vad då kanske du frågar. Jo, vad deras kärnuppdrag är. Uppdraget är att stifta lagar som landet ska styra ut ifrån. Inte skapa massor med knäppa regler eller förordningar som detaljstyr tillvaron.

Det var undergörande när nya skollagen kom. Där hade riksdagen och regeringen modet att bara skriva t ex ordet dokumentera. Men man talade inte om på vilket sätt. Det är upp till de som tolkar lagen att bestämma efter bästa skön.

Nu verkar dagens politiker vilja tillbaka till en tid där vi omyndiga medborgare ska lyda vad de i sin allmakt hittar på. Hur stolligt det än är. Planekonomi och centralstyrning vet vi resultatet av, men tydligen inte dagens politiker.

Därför är det undergörande att läsa vikariens krönika på ledarsidan i dagens SvD. Läs och begrunda kära politiker. Ni är satta att skapa golvet för den gemensamhet som heter svenska samhället. Inte ägnar er åt cykelställsfrågor. Det löser vi medborgare så bra själv.

Media SvD

Besiktigad och klar

Är du testad min lilla vän? Den frågan kanske kommer att ställas om Tomas Tobé får som han vill. För det kan väl inte vara moderat framtida skolpolitik? De som ständigt pratar om valfrihet.

Skolpolitiken ska inte ägna sig åt det som tillhör pedagogiken, utan åt det som har att göra med skolsystemet som sådant. Dit hör inte frågan om mognadstest av sexåringar. Det är inte en skolpolitisk fråga för något av partierna. Frågan tillhör de som är satta att driva undervisningen, förskollärarna i detta fall.

Det ska vara en naturlig del av deras vardag att följa det som finns under 3 kapitlet i skollagen. Det behövs inget klåfingrigt tyckande av skolpolitiker som inget vet eller ytterst lite om skolverkligheten.

Dessutom är det ytterst beklämmande att man försöker sig på detta med mognadstester. En gång för alla, barns hjärnor utvecklas olika fort. En del har inga som helst problem med arbetsminnet medan andra har lite senare utveckling. Detta växer bort med åren. Så en mognadstest är lika värdelöst som pappret den är skriven på.

För övrigt anser jag att politiker, oavsett nivå, ska ägna sig åt att skapa ramarna för skolväsendet. Inte lägga sig i professionens görande för att nå de krav som ställs på förskolan och skolan.

Media SvD

Midsummer

Nu lägger vi alla sorger i en säck, så här på årets längsta dag, och firar midsommar.

http://www.youtube.com/watch?v=iOMQqAfYj5c&feature=related

Glad midsommar!

Det starka samhället

Det luktar Erlander och 60-tal när man läser Karl-Petter Thorwaldsson och Tobias Baudin debattinlägg om serien "Vinst i välfärden" på Brännpunkt. Dessa 60-talister verkar fortfarande ha nappflaskan fylld av S-märkt ideologiskt tänkande från den tiden samhället byggde på kollektivet. I det samhälle vi lever i idag är väsentligt annorlunda än då.

Med en utbilda befolkning och självständiga individer passar kollektiva lösningar rätt illa. Dessutom är det önskedrömmar att tro på att återcentralisera all politisk makt till riksdagspolitikerna. Skulle det vara så att de fattade vettiga beslut åt oss medborgare? Nej!

Välfärden var betydligt mer ineffektiv under den era då politiker hade makten över genomförandet. Det är betydligt bättre att ha en tydlig myndighetsroll än en sammanblandning där man blir utlämnad till politrukers godtycke.

Vinst i välfärden har förblindat debatten. Kan det vara så att vinsten sticker i ögonen för att de offentliga politiskt styrda systemen inte förmår vara effektiva som företag tvingas till för att överleva.

Media SvD

Ny arbetslinje

Funderar på opinionsläget efter att läst PJ Anders Linders eminenta krönika idag. Om S vinner sympatier på en jobbpolitik som tillhör det gamla industrisamhället vore det befriande om Alliansen kunde med energi och glöd prata om det samhälle vi har. Där merparten av de sysselsatta ägnar sig åt annat än att producera varor.

Hur skapar vi tillväxt i ett samhälle där det fordras kunskap? Där vi har en uppväxande generation som saknar de mest elementära kunskaper och där vi har behovet att odla arbeten med rätt kompetens. Trots allt finns det sektorer i samhället som skriker efter kompetenta personer, men saknar dem. Problemet löses med en mer aktiv yrkesutbildning för de som vill ha jobb.

Då är det dags att överge Alliansparten FPs syn på utbildning. Speciellt på högre akademisk nivå.

Ska Sverige var med i matchen om välfärden är det hög tid att svänga synen både i kommuner och stat på vad som är viktigt. En nation utan sambandet utbildning-arbetsmarknad-utveckling är dömd att bli en andra rangens nation. Även om S ibland tangerar detta fält, med den gamle Metallbasen, så är det på för snäv syn på vad arbetsmarknaden är och vad välfärden ska bygga på.

Utveckla en arbetslinje som bygger på kunskap i alla led. Inte bara inom den varuproducerade 20 procenten av arbetsmarknaden.

Media SvD