Gott å blandat

Med viss förvåning läser jag DN:s huvudledare. Betygskriterierna är ett under av otydlighet. Men det betyder inte att det målrelaterade betygssystemet är kass. Ledarskribenten skriver:

Betygssystemets så kallade kunskapskrav utgör inte det ankare som skolbyråkrater, politiker och ibland även lärare låtsas att de är. Rättvisa betyg uppstår inte i mötet mellan elevers prestationer och statliga betygskriterier. Betyg sätts av människor med egna kunskaper, erfarenheter och värderingar.

Det första felet ledarskribent gör att tro att skolan ser lika dan ut som den när hen gick i skolan. Då fanns ett relativt betygssystem som kännetecknades av:

Det hade som främsta syfte att på ett systematiskt och tillförlitligt sätt rangordna elever. Syftet var att skapa ett betygssystem anpassat för urval till högre studier. De grupprelaterade betygen talar alltså om hur en individs kunskaper förhåller sig till andra individers inom samma ämne. Däremot anger sådana betyg inte på något tydligt sätt vilka kunskaper en elev har.

Därför snurrar ledarskribenten ihop det hela. Dagens målrelaterade betygssystem kännetecknas av att utöver kunskapskrav ska elever besitta ett antal förmågor. Då går det inte att rangordna. I boken Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat finns en tydligt förklaring till nuvarande betygssystem:

Dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem kan, i jämförelse med det grupprelaterade, ge bättre information om elevers kunskapsutveckling och kunskapsprofil genom att betygen är relaterade till angivna kunskapskvaliteter. Kunskapsbedömningen i ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem blir annorlunda till sin karaktär. Det är inte som i det grupprelaterade systemet tillräckligt att rangordna eleverna efter en skala, till exempel med hjälp av provpoäng. I det målrelaterade system vi nu tillämpar måste elevernas kunskaper i stället bedömas i relation till specificerade kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier.

Så den som tror att jämförbarhet genom prov löser problem är helt ute och cyklar. Dessutom gör sig skribenten skyldig till gått å blandat. Hen börjar med ett exempel från gymnasiets betygskriterier. Den finns inte i läroplanen för gymnasiet utan i en direkt förordning från departementet. Den har rubriken Ämnesplaner och är inget Skolverket producerat utan regeringen.

Sedan hoppar hen raskt till grundskolans läroplan. Där finns kursplanen, som det heter i den skolformen, som ett kapitel tre i läroplanen. Kursplanen omfattar ämnets syfte och centrala innehåll. Även denna är en förordning. Men när vi kommer till kunskapskriterierna är det en föreskrift som skrivs av Skolverket. Det är dessa som är ett under av otydlighet. Sedan kan InfoMentors bok HEJas trasmatta vara en hjälp att bena ut vilka krav Skolverkets otydliga krav innebär. Men det stora problemet är att dagens betygskriterier från Skolverket inte är tillräckligt stringenta för att kunna göra en rättsäker bedömning.

Media DN

Källa: Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat. Skoldialogen 

Politiskt dilemma

Tankar Gustav Fridolin framför blir på ett sätt ett politiskt dilemma. Det är bra om skolan kan ges en arbetsro på det rikspolitiska planet. Problemet med de sakfrågor som lyfts från MP inte spelar någon större roll i vardagen.

Det spelar ingen större roll om Fridolin och Björklund hittar på något. Det är i varje fall de kommunala huvudmänen som beslutar om pengar och personal för att genomföra de rikspolitiska tankarna. Det finns alltså 290 olika sätt att finansiera skolverksamheten.

Till och med är det så att huvudmännen hittar på hur byråkratin ska se ut eftersom skollagen är en ramlag. Den föreskriver inte HUR dokumentationen ska gå till. Det är upp till varje skolenhet att utforma det. Eller att huvudmännen tar på sig ett större mandat än vad de har laglig rätt till.

Ska den rikspolitiska nivån får större makt över skolvardagen får nog skolsystemet ändras. Men hur nyttigt är det att gå tillbaka till en centralstyrd skola från Helgeandsholmen?

Media SvD

Social kompetens

Tillämpning av skollagen verkar fortfarande vara en bristvara i skolan. Har fokus mot kunskapsdelen i skolans uppdrag slagit över för hårt? Oftast i förändringar riskerar pendeln att slå fel. Det gäller att se att i åldern 7-16 år har skolan ett uppdrag att även fostra elever till demokratiska medborgare.

Vad innebär detta? Det innebär att individen ska förstår hur man uppför sig mot kompisar. Hur man förhåller sig till vuxna. Kunna lära av andra. Förmåga till sammarbete med sin omgivning. Detta är några delar i den demokratiska forstran. Många av dem stadfäst i FNs Barnkonvention.

Hur etablerad är barnkonventionen i klassrummet? Två av artiklarna är invävd i skollagen. Här måste en integration mellan kunskapsämnen och läroplanens kapitel "Normer och värden" integreras i undervisningen. I ämnen som svenska, engelska, religionskunskap och samhällskunskap är dessa naturliga delar. Utnyttja den chansen.

Samtidigt är det ett svek av vuxenvärlden att inte reagera när saker inträffar. Vilka värderingar finns på skolan? Var går normgränseran? Vad betyder alla ord? Finns en gemensam tolkning? Skolor som vågar ta i dessa frågor tillhör de framgångsrika. Där finns en öppenhet och transparens. Samtidigt som modet att säga ifrån finns för så här gör vi inte på vår skola.

För övrigt anser jag att skolor ska ha ett förbyggande arbete när det gäller kräkning och diskriminering. Tillämpa FNs Barnkonvention fullt ut i klassrummet.

Media DN

Kommunal skolfest

SVT har skildrat skolfesten i riskkapitalägda skolor. Där det stora numret var att skolpengen i JB bl a gått till att betala räntor både till banken och forna ägare. Man twistar till det med att dessa 200 mkr rånats från undervisningen. Naivt och tragisk retorik från journalisterna.

Skulle de bemödat sig att kontrollera hur skolpengen äts upp i kommunala skolor hade det sett annorlunda ut. Hur ser hyreshöjningarna ut i kommunala skolor? Hur mycket av skolpengen trängs ut av hyreshöjningar till kommunala fastighetsbolag? Troligen mycket mer än de pengar som går till räntebetalningar till banker och forna ägare.

Media SVT Play

Skrivna ordet försvinner

Nu har riksdagen fattat beslutet om minskad administration i skolan. Dokumentationskravet med skriftlig individuell utvecklingsplan tas bort år 6-9. Medan 1-5 behåller det med minskat krav att bara göra det en gång per läsår. Vid första anblicken kan det tyckas vara en lättnad för lärarna. Läser man den nya ändringen av skollagen noteras att utvecklingssamtalet inte förändras.

En gång per termin ska det ske ett utvecklingssamtal. I år 1-5 ska ett av dem bygga på en skriftlig individuell utvecklingsplan. De övriga ska ha muntlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kursplanen vid utvecklingssamtalen.

Minskar administrationen för lärarna? Ja, om man ser på det formella kravet. Nej, om man ser till att lärare trots allt måste föra undervisningsdokumentation för att lyckas med utvecklingssamtalet. Friheten är att det inte behöver göras på ett speciellt sätt.

Samtidigt kan man fundera hur mycket som går förlorat för elever och föräldrar. När de inte har ett skriftligt underlag att förbereda sig utifrån vid utvecklingssamtalet. Hur rättssäkert är ett sådant samtal när man är utelämnad till en aktörs informationsövertag. Eller kommer utvecklingssamtalen att återgå till de gamla kvartssamtalen?

De nya lagrumen som kommer att gälla från den 19 november är inte precis ett under av minska administration iom att utvecklingssamtalet ligger kvar som innan förändringen.

Källa: Utbildningsutskottets betänkande 2013/14:UbU5 - Minskade krav på dokumentation i skolan.

Från skollag till vardagsarbete

Skolverket utbildningsuppdrag om skollagen är gjord. Resultatet visar sig skralt. Kunskapen om lagen och dess innehåll är bristfälligt både hos huvudmän och hos rektorer samt lärare. Man är inte medveten om att skollagen (2010:800) griper in i den dagliga undervisningen.

Det är inte bara att utbildningen (skolans verksamhet) som ska bygga på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter utan också sättet att utvärdera verksamheten. Lika mycket gäller det själva undervisningen. Blooms reviderade taxonomi följs inte fullt ut lika lite som Hatties forskarrön om vad som påverkar studieprestationen.

Sådant som återkoppling, analyser, utvärdering och skapande är eftersatt eller saknas. Lika mycket som den metakognitiva kunskapen.

För att få upp kunskapen kring de krav som ställs in i klassrummet skulle skolorna behöva utbildas bättre. Lika mycket som huvudmännen ska ha klart för sig att deras roll bara är att planera, följa upp och utveckla verksamheten utifrån de behov till förbättringar skolenheterna har.

Ett sätt att skaffa sig kunskapen om lagens krav på verksamheten är att läsa boken "Från skollag till vardagsarbete" utgiven av Skoldialogen.

Media LN

Sparkar in öppna dörrar

Med förvåning läser jag S nya förslag om rektorer. Inte mycket hemma där inte. Saknas mycket i knivlådan. Kanske S och Ibrahim Baylan skulle ta och läsa på i skollagen 2 kap 9-10 §§. Då skulle han och S upptäcka att rektorer har just rätten att delegera bort budget och administration. Vill ha och S studera vidare finns en tolkning av just detta från Skolinspektionen som kom i februari 2012.

Det är snarare ett bekvämt sätt för rektorer att dölja sig bakom skrivbordet med denna typ av frågor. Då slipper man ta de besvärliga besluten att förbättra skolan genom kraven i skollagens 4 kapitel.

Dessutom likställer skollagen förskolechefer med rektorer. Så vitsen blir lite fel när S går ut med detta påfund. Sedan kan man alltid diskutera vilken som är lämplig att leda en organisation som skolan. Är det lärare som tröttnat på att vara lärare eller är det en annan typ av ledare som behövs i skolan? Det räcker inte med att du har en akademisk examen för att bli en god ledare. Du måste älska att leda andra utan att göra jobbet själv. Men framför allt, du kan aldrig bli en bra ledare om du upphöjs från de du varit kompisar med ena dagen och chefa över dem andra dagen.

Ledarskapet är ett ensamt yrke som tarvar sin man eller kvinna. När du väl tar besluten är du ensam. Då spelar inte det någon roll hur många du har runt dig.

För S trovärdighet i skolfrågan är det nog hög tid att de läser på fakta innan man börjar snacka. Att sparka in öppna dörrar är bara befängt.

Media DN