Skolutveckling baserad på systematisk försöksverksamhet

Sverige har en eftersatt forskning om hur effekterna är på reformer och insatser som görs i skolans värld. Området i skolforskningen jag tänker på är School Effectiveness Research - SER. Skolkommissionen påpekar i sitt delbetänkande följande:

svensk skolforskning innehåller ytterst få så kallade effektstudier, dvs. studier där en viss insats, åtgärd eller metod utvärderas. Den blygsamma förekomsten av systematiserad försöksverksamhet i den svenska skolan med åtföljande utvärderingar gör att forskningsunderlag för reformer, i de fall sådana underlag efterfrågas, får hämtas från internationella exempel. Eftersom olika länders skolsystem skiljer sig åt i en rad dimensioner kan det vara problematiskt att direkt överföra internationella erfarenheter till svenska förhållanden. (s 133)

Om denna typ av forskning ska bli effektiv och leda framåt är det viktigt att den bygger på modeller för HUR och VARFÖR skolan utvecklas internt och är grundläggande för att försöksverksamheten ska fungera. En modell är att utifrån metaforen av ett kvalitetshus se vad olika delsystem fungerar som en helhet.

Forskning utifrån detta tänk görs i en ytterst begränsat omfång idag. Grosin var den forskare i Sverige som stod för detta. Men hans forskning har en liten betydelse idag i förhållande till den värdebaserade pedagogiska forskningen som sällan ser till vilka effekter deras förslag ger i verkligheten. Det märks främst på de reformsatsningar som gjorts med läslyft, rektorslyft och andra lyft. Effekten har inte gått att se eftersom det både är problem med nationella data som med sättet att utvärdera.

Dessutom är det sällan lyckat att göra stora reformer på en gång utan att de är genomtestat i försöksverksamheter. Den största lyckade skolreformen gjords med 1946 års Skolkommission och deras förslag om enhetskolan som sedan blev grundskolan 1962. Under femtiotalet testades övergången från folkskola och realskola till grundskolan. Kommunaliseringen är ju ett bra exempel på en misslyckad tillämpning eftersom tankarna inte testats i verkligheten bland huvudmän, rektorer och lärare.

Så vi får innerligt se fram emot att Skolinspektionens förslag blir verklighet med systematisk försöksverksamhet baserad på School Effectiveness Research.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 132-133.

Tidigare blogginlägg:
Skolkommissionen - något nytt under solen

Upp till kamp...

Upp till kamp emot kvalen...Assar Lindbeck gör en intressant analys om 68-rörelsen och ny vänstern som han benämner den. Han gör det utifrån sina gästforskning i USA för tiden när denna rörelse växte fram i studentlivet och vad de innehöll.

Paralleller finns mellan USA och Sverige. Framför allt att det vare en revolutions romantisk företeelse i övre medelklass och uppåt. En revolution mot auktoriteter i form av föräldrageneration och USA krig i Vietnam.

Däremot var samhällsanalysen utifrån ett ekonomisk perspektiv obefintligt. Lindbeck skriver:

I en replik (1972) menad jag att den nya vänstern bortsåg från att varje ekonomiskt system måste kunna lösa ungefär samma grundläggande problem: att utnyttja existerande information om teknologi och preferenser, att effektivt koordinera myriader av ekonomiska beslut, att allokera resurser mellan olika produktionsområden, att fördela inkomster mellan individer och att begränsa förekomsten av maktmissbruk. (s 255)

I och med att ny vänstern bara rabblade ett antal marxistiska termer som "det arbetande folket" saknas all relevans till förändring av samhällssystemet. Det finns två förhärskande samhällssystem, det marknadsmässiga och det centralplanerade systemet. Det senare bygger kommunismen på med "proletariatets diktatur". Ny vänstern tog avstånd både till kommunismen och kapitalismen. Därmed förlorade de relevansen för all samhällsomvandling. Möjligen har ny vänstern bidragit till påskyndandet av kvinnors frigörelse och ett stort inflytande i kulturlivet  - teater, film, musik och bildkonst samt betydelsen för den svenska skolan.

I sin iver att rasera alla möjlig auktoriteter bidrog man till att rasera lärarens och rektorernas auktoritet. Effekter som flitigt har använts i framtagandet av pedagogiska frälsningsläror. Samtidigt som man nu ser en tendens till återtåg i en centralplanerad skola. En skolan som bygger på den sociala ingenjörskonsten från ny vänsterns vagga. Allt grundat på plakatpolitik och slagordsinriktning.

Källa:
Lindbeck, Assar (2012) - Ekonomi är att välja, Albert Bonniers Förlag   

Talens magi

Talens magi eller numerologi fascinerar mig. Under ett samtal på en träff med mina kusiner kom vi in på olika datum i familjen vi tillhör.

Talet 14 är en sådan magisk siffra. Hade anledning att här på bloggen skriva om min morfar i samband med hans bortgång den 14 maj 1966. Min mormor noterade jag på träffen gick ur tiden den 14 februari 1992. Dessutom 8 månader exakt innan hon skulle fyllt 100 år 14 oktober 1992.

Helt plötsligt funderar man över hur det kan komma sig att två människor som levt ett långt liv tillsammans kan ha den 14 dagen i en månaden som dödsdatum? Hur kan det komma sig att mormor dog den 14 i en månad kopplat till samma dag hon föddes i en annan månad?

Ja, ja det här med personliga karaktärsdrag. Är man en personlighetstyp, enligt Myers-Briggs, som kännetecknas som kreativ och fantasifull. Som teoretisk och nyfiken som tenderar att vara analytisk, logisk, rationell, objektiv, bestämd och ifrågasättande är det inte undra på att man får hjärnkontoret att hitta oanade kopplingar.

Äntligen!! Tilläggsbelopp förtydligas i skollagen

Rättsläget har varit oklart i vilken mån tilläggsbeloppen ska var möjligt för undervisningen i fristående förskolor och skolor. Ett antal domar finns i förvaltningsdomstolarna. Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, gjorde sin tolkning 2012-07-06. En dom som gjort det svårt att få tilläggsbelopp knuten till undervisning av elever i fristående skolor.

Regeringen har till riksdagen lagt en proposition 2015/16:134 om förslag till ändringar i skollagen genom att förtydliga lagen och dess tillämpning. En rad paragrafer kommer att ändras per den 1 juli 2016. Den lydelse som tilläggs i lagparagraferna är:

Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.

I Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU 19 framgår att regeringen har som bevekelsegrund att tolkningen av skollagen och skolförordningen ska göras på följande grund:

Regeringen anser att tilläggsbelopp i vissa fall måste kunna komma i fråga även när det gäller extraordinära stödåtgärder som tillgodoser behov som barnet eller eleven har undervisningssituationen. Denna avsikt har dock inte tillräckligt klart framgått av regleringen.

Detta lättar upp för de fristående förskolorna och skolorna att faktiskt barn i särskilt behov kan gå på fristående förskolor och skolor med att få ersättning på individbasis för stöd i undervisningen efter utredning och åtgärdsprogram. Barn och elever behöver därmed inte tvingas att gå i kommunala förskolor och skolor. En framgång för många barn i behov av anpassat särskilt stöd oavsett det om går på fristående förskola, pedagogisk omsorg, grundskola eller gymnasieskola.

Riksdagen antog lagändringarna enhälligt 2016-05-25 att gälla från den 2012-07-01.

Nu får vi se hur tillämpningen av detta förtydligande kommer att motas av kommunerna som står för ersättningen. Fullt klart är att man inte lättvindigt kan soppa problemet under mattan som gjort i och med HFD dom eftersom dess rättstillämpning undanröjts för stöd i undervisningssituationen.

Källa:
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU 19 - Tilläggsbelopp för särskilt stöd för barn och elever.
Se videon från debatt i riksdagen

Regeringsombildningen

Stefan Löfven har presenterat sina nya ministrar och hur han ser på departementens uppgifter. Två nya ansikten och en nygammal kom till. Två med nya uppgifter och en som slutar.

Ingen utökning av antalet ministrar görs och samma antal från S och MP som hittills. Peter Eriksson (MP) gör comeback på inrikespolitiska planet med att bli Bostads- och digitaliseringsminister. Ska bli spännande att se hur han lyckas med en av de mest genomreglerade välfärdsområdena med en 79-årig hyresreglering i botten. Därtill ett kommunalt planmonopol. Inte lär det bli lätt och säkert lär vi se många krumbukter och i farans riktning ligger brutna bostadspolitiska samtal.

Noterar också att lagt kort ligger i Utbildningsdepartementet. Även om Löfven fokuserar skolans område som en av de viktigaste samhällsfrågorna kan man fundera på hur mycket har utbildningsfrågorna levererat. Enligt mitt syn är det mycket lite. Det mesta handlar om att lappa å laga utan större skillnad på vad regeringen Reinfeldt I och II åstadkom genom de mest omfattande reformerna. Noterar också att utbildningsfrågorna står i vänteläge.

Skolkommissionen har lagt sitt delbetänkande, men vi får vänta ytterligare åtta månader innan ett slutbetänkande kommer. Sedan ska det ut på remiss innan regeringen kan börja agera. Bara ett års regerande kvar med att börja ändra i skolpolitiken är för kort tid. Det visar också erfarenheten av när regeringen Reinfeldt I införande av nya skollagen och läroplanerna. Skollagen blev i sitt innehåll otydligt på många punkter som har inneburit lagändringar. Så långsiktigheten är A och O i samhällsfrågor som utbildning.

För övrigt får vi se hur nu denna lagom ombildning kommer att fungera. Blir det något klös i regerandet eller är det samma lunk som hittills. 

Hammarbyserien

Med stor spänning har jag läst om Conny Sjöberg och kollegorna på Södermalmspolisen. Med sina åtta böcker har Carin Gerhardsen drivit berättelsen framåt. Från kopplingar i första boken till hemstaden Katrineholm till Södermalm och Stockholm.

Carin har ett språk som gör böckerna till bladvändare. Med högt tempo driver hon berättelserna framåt. I den sista och åttonde boken sätter Gerhardsen punkt med ett crescendo. Andlöst berättas två berättelser med en högt skruvad våldsspiral med en mänsklig tragik mot slutpunkten. Intrigbygget är skickligt gjort.

Med sorg noterar jag att serien är slut. Önskar att någon filmmakare skulle ta sig an hennes böcker. Det skulle bli klassisk deckarfilm långt över Wallander eller Sandhamnsmorden.

Ni som inte läst böckerna rekommenderar jag till att ha en berättelsesvit framför dig som du inte kommer ångra att du tog dig an att sätta näsan i.

Drivlinan i statlig målstyrning av skolan

Den statliga drivlinan i målstyrningen har inte varit inkopplade sedan 1991 när skolan kommunaliserades. Decentraliseringen innebar att staten skulle ingripa så lite som möjligt. Det var främst genom läroplaner med strävans mål och uppnående mål som styrningen skulle ske. Tjugofem år senare har staten via Skolkommissionen konstaterat att drivlinan måste kopplas in för att få skolan att fungera.

Att ha ett system där de olika drivdelarna lever sitt egna liv är förödande. Varje bilägare vet detta. När någon del i systemet inte fungerar blir det tvärstopp. För att råda bot på denna brist föreslår Skolkommissionen att politikerna inför en nationell målsättning. Man bygger exemplen från Danmark, Estland, Kanada - Ontario, Storbritannien och Tyskland.

Slutsatsen Skolinspektionen gör är att något liknande bör införas i Sverige. Från att i teorin haft en styrning via skollag och läroplaner med 290 olika styrningar på kommunala skolor ovanpå alla fristående skolors egna styrning till att nu förslå ett led till, statlig målstyrning. En styrkedja i fyra nivåer från staten-huvudman-rektor-lärare.

I förlaget från Skolinspektionen finns inga förslag på hur styrning och återrapportering ska se ut. I den statliga Sameskolan styr regeringen via ett regleringsbrev sameskolornas verksamhet. I detta regleringsbrev finns ett kapitel om statliga mål och återrapporteringskrav. Lätt i en relation mellan utbildningsdepartementet och dess myndighet Sameskolstyrelsen. Men hur ska denna styrning se ut med förslaget Skolkommissionen nu lägger fås inget svar på.

Man föreslår en nationell målstyrning genom att via målsättningar skapa styrtal. Följande förslag på områden som ska styras är:

• Grundskolans kunskapsresultat.
• Förbättringsmål för lärarkompetens, rektorsfunktion, undervisningens kvalitet som den bedöms av elever samt trygghet och studiero.
• Likvärdighet

Exempel på målsättning på kunskapsresultatet skriver Skolkommissionen på följande vis:

Övergripande målsättning

Grundskolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå kunskapsmålen och att stödja och stimulera dem att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Elever i behov av stöd ska upptäckas tidigt och få tillräcklig och adekvat hjälp så att fler får en god kunskapsgrund under de första skolåren. Kunskapsresultaten ska förbättras i alla elevgrupper, såväl låg- som högpresterande, och i alla årskurser.

Delmål

1. Andelen elever med svaga kunskaper ska minska.

2. Andelen elever med goda kunskaper ska öka.

3. Andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen ska öka.

4. Andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka.

 
En diger uppgift att följa upp och många styrtal blir det. Några är: Andel elever (procent) som uppnår högst elementär eller medelgod läsförståelse i PIRLS (årskurs 4), Andel elever (procent) som i TIMSS uppnår högst elementär nivå i matematik (årskurs 4), Andel 15-åringar (procent) som i PISA uppnår högst nivå 2 i läsförståelse (svaga läsfärdigheter) och Andel 15-åringar (procent) som i PISA inte uppnår nivå 2 i matematik (basnivå i matematisk kompetens).

Ett exempel på hur styrtalen kan se ut anger Skolkommissionen för det sista redovisade styrtalet ovan som följer:
2003 2012 2015 2018 2021 2024
17       28       5      20     15     10

5 = pågående undersökning.

Därtill lägger man något mer lättfångade delmål med styrtal som: Andel elever (procent) i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen. Här redovisas förslag på mål i styrtalet:
2015 2018 2022 2025
77       80      85    90

Intressant är hur politikerna ska komma fram till gemensamma styrtal för skolan. Är det via riksdagens utbildningsutskott? Är det Utbildningsdepartement som skriver någon form av regeringsbrev med Sveriges kommuner och fristående skolor? Frågorna är många, men i grunden finns hur skolpolitiken kan komma överens. Kanske det vore på plats att Skolkommissionen eller så småningom riksdagen studerar hur Finland byggt upp sin nationella styrning av skolan. Där finns en hel del att hämta.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 67-97.