Drivlinan i statlig målstyrning av skolan

Den statliga drivlinan i målstyrningen har inte varit inkopplade sedan 1991 när skolan kommunaliserades. Decentraliseringen innebar att staten skulle ingripa så lite som möjligt. Det var främst genom läroplaner med strävans mål och uppnående mål som styrningen skulle ske. Tjugofem år senare har staten via Skolkommissionen konstaterat att drivlinan måste kopplas in för att få skolan att fungera.

Att ha ett system där de olika drivdelarna lever sitt egna liv är förödande. Varje bilägare vet detta. När någon del i systemet inte fungerar blir det tvärstopp. För att råda bot på denna brist föreslår Skolkommissionen att politikerna inför en nationell målsättning. Man bygger exemplen från Danmark, Estland, Kanada - Ontario, Storbritannien och Tyskland.

Slutsatsen Skolinspektionen gör är att något liknande bör införas i Sverige. Från att i teorin haft en styrning via skollag och läroplaner med 290 olika styrningar på kommunala skolor ovanpå alla fristående skolors egna styrning till att nu förslå ett led till, statlig målstyrning. En styrkedja i fyra nivåer från staten-huvudman-rektor-lärare.

I förlaget från Skolinspektionen finns inga förslag på hur styrning och återrapportering ska se ut. I den statliga Sameskolan styr regeringen via ett regleringsbrev sameskolornas verksamhet. I detta regleringsbrev finns ett kapitel om statliga mål och återrapporteringskrav. Lätt i en relation mellan utbildningsdepartementet och dess myndighet Sameskolstyrelsen. Men hur ska denna styrning se ut med förslaget Skolkommissionen nu lägger fås inget svar på.

Man föreslår en nationell målstyrning genom att via målsättningar skapa styrtal. Följande förslag på områden som ska styras är:

• Grundskolans kunskapsresultat.
• Förbättringsmål för lärarkompetens, rektorsfunktion, undervisningens kvalitet som den bedöms av elever samt trygghet och studiero.
• Likvärdighet

Exempel på målsättning på kunskapsresultatet skriver Skolkommissionen på följande vis:

Övergripande målsättning

Grundskolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå kunskapsmålen och att stödja och stimulera dem att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Elever i behov av stöd ska upptäckas tidigt och få tillräcklig och adekvat hjälp så att fler får en god kunskapsgrund under de första skolåren. Kunskapsresultaten ska förbättras i alla elevgrupper, såväl låg- som högpresterande, och i alla årskurser.

Delmål

1. Andelen elever med svaga kunskaper ska minska.

2. Andelen elever med goda kunskaper ska öka.

3. Andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen ska öka.

4. Andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka.

 
En diger uppgift att följa upp och många styrtal blir det. Några är: Andel elever (procent) som uppnår högst elementär eller medelgod läsförståelse i PIRLS (årskurs 4), Andel elever (procent) som i TIMSS uppnår högst elementär nivå i matematik (årskurs 4), Andel 15-åringar (procent) som i PISA uppnår högst nivå 2 i läsförståelse (svaga läsfärdigheter) och Andel 15-åringar (procent) som i PISA inte uppnår nivå 2 i matematik (basnivå i matematisk kompetens).

Ett exempel på hur styrtalen kan se ut anger Skolkommissionen för det sista redovisade styrtalet ovan som följer:
2003 2012 2015 2018 2021 2024
17       28       5      20     15     10

5 = pågående undersökning.

Därtill lägger man något mer lättfångade delmål med styrtal som: Andel elever (procent) i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen. Här redovisas förslag på mål i styrtalet:
2015 2018 2022 2025
77       80      85    90

Intressant är hur politikerna ska komma fram till gemensamma styrtal för skolan. Är det via riksdagens utbildningsutskott? Är det Utbildningsdepartement som skriver någon form av regeringsbrev med Sveriges kommuner och fristående skolor? Frågorna är många, men i grunden finns hur skolpolitiken kan komma överens. Kanske det vore på plats att Skolkommissionen eller så småningom riksdagen studerar hur Finland byggt upp sin nationella styrning av skolan. Där finns en hel del att hämta.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 67-97.