Röster om delbetänkandet från Skolkommissionen

Skara av röster har varit många efter Skolkommissionens delbetänkande. Har samlat några.

- I många andra länder betraktar man skolpolitik ungefär som säkerhetspolitik, så viktig är den, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

- Sveriges elever, lärare och skolledare behöver detta, och vi behöver det som land om vi ska fortsätta vara i världsklass och i framkant i framtiden, sa gymnasieminister Aida Hadzialic (S).

- Inget enskilt beslut kommer råda bot på det, vi måste jobba långsiktigt, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning som pekade på lärarbristen.

- Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, men den slutsatsen vågar kommissionen inte skriva för de vet att den inte faller regeringen i smaken, säger Jan Björklund (L).

- Det tycks finnas en övertro på statlig styrning hos kommissionen. Det är anmärkningsvärt att de som är ansvariga för skolan, det vill säga skolhuvudmännen, inte har varit involverade i arbetet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef hos SKL.

- Med de förslag vi presenterar i dag vill vi förbättra alla led i skolsystemet – från myndighetsstrukturer till den enskilde lärarens utvecklingsmöjligheter, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Läraförbundet.

- Lärare har i decennier bett om goda förutsättningar för kompetensutveckling. Det man ofta har mötts utav har varit enstaka studiedagar där alla ska göra samma sak. Vi brukar kalla det för ”spray and pray” när man ordnar en föreläsning för tvåhundra personer och tänker att ”nu förändras världen”. Det är ju inte så det funkar, säger Björn Åstrand dekan för lärarutbildningen Karlstad universitet.

- Det viktiga är dock inte formen, om en ny regional mellannivå ska skapas eller inte, utan att Skolsverige åter besjälas av en gemensam strävan, av en passion för lärandet och för att varje elev ska bli sedd och få det stöd som krävs för att nå längre, skriver Johannes Åman, ledarskribent DN.

- Och viktigast av allt: Om kunskap ger frihet så ­dömer den svenska skol­politiken i dag stora grupper barn till ett liv i bur, skriver Karin Petterson, politisk chefredaktör Aftonblandet.

- Det är ganska raka och enkla puckar som Skolkommissionen spelar in. Vilket är en framgångsfaktor. Krånglighetsrisken är ofta hög när en grupp av högt utbildade och/eller profilerade särintresseföreträdare ombeds att komma med konkreta förslag. Därför är det enkla och raka värt att notera i delbetänkandet. Förslagen om nationella målsättningar för bättre kunskapsresultat är superenkla. När målsättningarna följs upp kommer de också att ”visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer”, skriver Skolkommissionen. Så enkelt är det, Widar Andersson, Folkbladet.

- Kommissionen står dessbättre inte för det som legat på lur i statsrådet Gustav Fridolins (MP) mantra om att låta "professionen" och "vetenskapen" bestämma. Snarare är det en fortsättning på den reformlinje som blev nödvändig sedan delar av just den akademiska pedagogik-"forskningen" hade hejat på en politik som sänkte kunskapsnivån, skriver ledarsidan Eskilstuna-Kuriren.

Man skulle kunna säga Gott å blandat i kommentarerna till Skolinspektionens delbetänkande. Vi får med spänning se vad slutbetänkandet kommer fram till i januari 2017, om åtta månader.

Media: Skolvärlden, LN, DN, Aftonbladet, Corren, Eskilstuna-Kuriren