Undervisning vs. lärande

Något underligt har inträffat när man inte håller sig till ords innehåll. Följande diskussion var jag med om på Twitter för några daga sedan.

Personen som gjort kommentaren efter den kurs till Tiia Ojala har slirat betänkligt på orden. Undervisning kan aldrig var lika med lärande som begrepp. Skollagen har tydligt definierat detta i 1 kap 3 §:

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

Som jag svarade Tiia Ojala måste man skilja på undervisningen som en process och lärandet hos eleven. Undervisningen är en process bestående följande fyra delar:

planera-lektion-utvärdera-förbättra

Där lärandet är det kunskapsresultat som kommer ut av själva undervisningen. Det finns tre intressanta perspektiv som John Hattie tar upp om lektionen. Först perspektivet ur elevens perspektiv:

Lärarna ska visa att alla elever känner att de har bjudits in i klassen för att lära sig effektivt. Denna inbjudan rymmer känslor av respekt, förtroende, optimism och en avsikt att lära (s 187, Synligt lärande).

Jag beskriver ofta tjänster, dit undervisningen hör, som ett växelspel. I detta fall mellan elev och lärare. Det fordras alltid två för att ett lärande ska ge resultat. Undervisningen har två perspektiv: systemkvalitet (VAD) och kommunikativ kvalitet (HUR). Tar vi undervisningen ur ett elevperspektiv finns det ett före, under och efter faser. Före lektionen är det VAD som ligger i förgrunden och HUR bakom. Under lektionen är det HUR som ligger i förgrunden och VAD bakom. Efter lektionen blir det en sammansmältning till HAR. Detta har består av två tredjedelar HUR och en tredjedel VAD. Notera detta i förhållande till Hattie axiom ovan.

Vänder vi på detta och tittar ur lärarens perspektiv säger Hattie:

Lärarens samlar bevis på hur eleverna i deras klasser upplever att de lyckas som förändringsagenter samt hur de lyckas inspirera och dela sin passion med eleverna (s 190, Synligt lärande).

Även läraren har samma perspektiv som eleven med skillnaden att planeringen före fokuserar på vad lektionen ska innehålla. Under lektionen hur jag som lärare använder innehållet för att lyckas få eleverna att lära. Efter lektionen hur HAR det gått. Här vill jag tipsa om Anne-Marie Körling senaste bok Undervisningen mellan oss. Där hon tar upp frågorna som lärandets sentens. Hon skriver om: En text en fråga, Frågan - en källa till svar, Frågvisa böcker - ordrika svar, Genom kursplaner och läroplan, Frågorna formativa följeslagare, m fl. Utan frågor och svar vet man inte i vilken grad eleven har ett lärande.

Återvänder vi till Hattie och läroplansperspektivet har han nästa axiom som viktigt för att se lärandets utveckling. Denna del är den del som är minst utvecklad i dagens skola: utvärderingen. Den alldeles för stora planeringsfokus som finns i dagens skola tenderar att skapa en undervisning som inte bygger på det faktiska lärandet och hur den påverkar undervisningen och dess metoder. Han skriver:

Lärarna analyserar tillsammans lärandemålen (övergripande mål kapitel 2.2, Lgr11, min anmärkning) och kriterierna för måluppfyllelse (kunskapskraven, min anmärkning) och har bevis på att:

• eleverna kan uttrycka lärandemålen och kriterierna för måluppfyllelse på ett sätt som visar att de förstår dem.
• eleverna uppnår kriterierna för måluppfyllelsen.
• eleverna ser målkriterierna som lagom utmanande.
• lärarna använder denna information när de planerar kommande lektion. (s 192, Synligt lärande)

Med denna lilla exposé är det förhoppningsvis solklart att undervisningen inte är något som kan ersättas med ordet lärande som rubrik för skolans kärnprocess.

Diskussionen på Twitter blev livlig. Många synpunkter kom fram bland annat att lärarna pratade undervisningen för lite med varandra. Någon gjorde synonymen att man blir ju inte snickare för att man är intresserad av hammare och sågar. Det sista en travestering på att läraryrket inte bara är frågan om intresset för ämnet.

Helt klart är det viktigt att lärare börjar prata om undervisningen mellan sig och bygger sin egen undervisning på resultatet av lärandet hos eleverna för att öka lärandet och därmed kunskapsresultatet.

Källor:
Blogginlägg: Växelspelet i skolan
Skollagen (2010:800)
Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur&Kultur
Körling, Anne-Marie (2015) - Undervisningen mellan oss, Lärarförlaget