Skolutveckling baserad på systematisk försöksverksamhet

Sverige har en eftersatt forskning om hur effekterna är på reformer och insatser som görs i skolans värld. Området i skolforskningen jag tänker på är School Effectiveness Research - SER. Skolkommissionen påpekar i sitt delbetänkande följande:

svensk skolforskning innehåller ytterst få så kallade effektstudier, dvs. studier där en viss insats, åtgärd eller metod utvärderas. Den blygsamma förekomsten av systematiserad försöksverksamhet i den svenska skolan med åtföljande utvärderingar gör att forskningsunderlag för reformer, i de fall sådana underlag efterfrågas, får hämtas från internationella exempel. Eftersom olika länders skolsystem skiljer sig åt i en rad dimensioner kan det vara problematiskt att direkt överföra internationella erfarenheter till svenska förhållanden. (s 133)

Om denna typ av forskning ska bli effektiv och leda framåt är det viktigt att den bygger på modeller för HUR och VARFÖR skolan utvecklas internt och är grundläggande för att försöksverksamheten ska fungera. En modell är att utifrån metaforen av ett kvalitetshus se vad olika delsystem fungerar som en helhet.

Forskning utifrån detta tänk görs i en ytterst begränsat omfång idag. Grosin var den forskare i Sverige som stod för detta. Men hans forskning har en liten betydelse idag i förhållande till den värdebaserade pedagogiska forskningen som sällan ser till vilka effekter deras förslag ger i verkligheten. Det märks främst på de reformsatsningar som gjorts med läslyft, rektorslyft och andra lyft. Effekten har inte gått att se eftersom det både är problem med nationella data som med sättet att utvärdera.

Dessutom är det sällan lyckat att göra stora reformer på en gång utan att de är genomtestat i försöksverksamheter. Den största lyckade skolreformen gjords med 1946 års Skolkommission och deras förslag om enhetskolan som sedan blev grundskolan 1962. Under femtiotalet testades övergången från folkskola och realskola till grundskolan. Kommunaliseringen är ju ett bra exempel på en misslyckad tillämpning eftersom tankarna inte testats i verkligheten bland huvudmän, rektorer och lärare.

Så vi får innerligt se fram emot att Skolinspektionens förslag blir verklighet med systematisk försöksverksamhet baserad på School Effectiveness Research.

Källa:
Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skolkommission. (SOU 2016:38), s 132-133.

Tidigare blogginlägg:
Skolkommissionen - något nytt under solen