Det har besannats än en gång. Sanning och öppenhjärtlighet kommer bara upp till ytan när det krisar. Senast hos sossarna. Först då kan jag som ledare tydligen säga sanningen när jag inte har några positioner att bevaka. Åter en bekräftelse på att makt korrumperar.
Tråkigt kan tyckas, men av egen erfarenhet vet jag att förr eller senare trampar man i fel getingbo till maktcentrum. Speciellt om man som Mona tänkt förändra en organisation i förtroendebranschen. Organisationer med ideologiska förtecken är speciellt farliga att förändra och gå emot den härskande tankefåran. Det är först när sådana organisationer står på randen till förintelse som möjligheten finns att göra något åt saken.
Spännande att följa fortsättning. Ska socialdemokratin lyckas med välfärden 3.0? Moderaterna lyckades med välfärden 2.0!
Mycket intressant inlägg, Plura. Jag skulle dock vilja föreslå en liten kvalificering. Sanning och öppenhjärtighet kommer bara till ytan när man inget har att förlora. Sensmoralen är att det enda man ska vara riktigt rädd att förlora är sin själ och sin självrespekt.
SvaraRaderaHelena det håller jag med dig om.
SvaraRaderaTyvärr har jag väl sällan dagtingat med min övertygelse. Det har kostat mig många smällar i livet. Dock så här i efterhand kan jag konsaterat, med ljuset i backspegeln, att det givit mig sinnesfrid och respekt från omgivningen.
Samtidigt har jag när krutröken lagt sig kunnat försonas med många av mina motståndare. Dock inte alla.
Viktigast i allt detta är att, som jag tror Palme sa, det gäller att gå med lätt ryggsäck genom livet. Och jag instämmer, var riktigt rädd om sin själ och självrespekt.
Möjligen har det kanske hjälp mig att jag varit lite nördig i livet;)