Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 3 december 2010

Tre herrar att tjäna

Att vara chef i en politiskt styrd organisation är snudd på lika besvärligt som i en kunskapdriven organisation. Chefen är inte stjärna på bygget. Det är alla nyckelpersoner i tjänsteverksamheten. Nyckelpersoner kan stavas journalister, lärare, managementkonsulter, läkare m fl.

Så det är inte undra på att det är en skrämmande uppgift att leda ett antal högt specialiserade individer med oftast stora egon. Lägg där till att du har en politisk ledning på två nivåer i skolans värld. Där den lokala oftast lider av stor okunskap om vad de är satta att förvalta.

För ledarkapet har tre vikta herrar att tjäna:
  1. Nöjda kunder - i skolans fall föräldrar och elever
  2. Nöjda medarbetare - i skolans fall lärare och övrig personal
  3. Nöjda ägare - i skolans fall offentliga som enskilda huvudmän
Och det är inte lite det.

Den första uppgiften innebär att ledaren måste ha tre förhållningssätt för att hålla dessa nöjda:
  • Kundorientering av verksamheten - eleven i centrum för skolan
  • Kontinuerliga förbättringar - överlevnaden i skolmarkanden för att få elever
  • Snabba reaktioner - att se till att ligga steget före.
Andra uppgiften innebär att ledarena måste ha tre förhållningssätt för att skolan kan leverera kunskap:
  • Allas delaktighet - arbetslagen inte bara en organisatorisk enhet utan ansvar och befogenhet till grupp och individ.
  • Kompetens - det livslånga lärandet även hos lärare och övrig personal. Kunskap är färskvara.
  • Förmåga att lära av andra - ödmjukheten till att andra kanske gjort något och NIH (Not invented Here) är bannlyst.
Tredje uppgiften innebär att ledaren måste ha fem förutsättningar för att uppfylla nationella mål i skolan.
  • Faktabaserade beslut
  • En undervisning som är processorienterad
  • Förebyggande åtgärder - se till att saker som inte hänt inte händer.
  • Samverkan
  • Långsiktighet.
Som synes det är inte bara att få en titel och ett ramverk med statliga styrdokument för att ratta en skola. Här har huvudmännen genom åren graft missat att sätta till pedagogiska ledare. Enligt Skolinspektionen har var tredje grundskola och var femte gymnasieskola en rektor med otillräcklig kunskap för att var just pedagogiskledare.

Inte undra på att vi har elever som inte får de kunskaper de har rätt till i skolan.

Media SvD

Källa om ledarskapets förutsättningar: Tjänstekvalitetens hörnstenar, Studentlitteratur, 1995.

4 kommentarer:

  1. Mycket intressant inlägg, jag tycker också mycket om det retoriska greppet med tre. Nu har jag fått något att suga på igen, det är flera egna debattinlägg som börjar knacka på dörren.

    SvaraRadera
  2. Bra tankar. Det är inte bara svårt att tillgodose dessa "tre herrar". Det kan också helt omedvetet bli så att en herre får för stor makt! Och det lär inte bli eleverna, inte heller lärarna... utan den ekonomiskt hårt optimerande ägarna dvs. kommunen eller den vinstoptimerande skolkoncernen, iofs knappast den lilla friskolan.

    Men jag får lite funderingar kring ditt sista stycke. Är en pedagogisk ledare det samma som en pedagog? Kan kanske någon med annan utbildning ändå vara både en pedagogisk ledare och en bra ledare för pedagoger, elever, föräldrar och ägare?

    Så är det ju i andra verksamheter, bra och uppskattade ledare rekryteras från andra branscher. Skulle det kunna funka i skolan?

    SvaraRadera
  3. @prestationsprinsen - tack för att du hittat hit. Din fråga är ytterst motiverad.

    Jag skulle säga att ledarskap är en konst i sig. Och jag tror inte att det är nödvändigt att super pedagogen blir en bra pedagogisk ledare. Det här med skomakaren bliv vid din läst tror jag ska gäller alla pedagoger.

    Därmed sagt skulle jag svara på din första fråga, nej. På din andra fråga, JA!!

    Och med risk för att få hela lärarkåren emot mig, JA på din tredje fråga.

    SvaraRadera
  4. Då är vi i alla fall två som tänker i samma banor :-) Och säkert många fler...

    SvaraRadera