Hur ofta tycker vi inte, när saker går fel, att det är någons annan fel. Beror det på vår rädsla för att erkänna vår svaghet eller mod att göra saker på ett annat sätt.
I "Mina Universitet 2011" har jag avslutat boken "MOD - stå upp för dig själv!" En intressant fundering är att vi grubblar alldeles för mycket och går på kurser när det tolkar till sig. Hur ofta görs det som fortbildning t ex?
Som med alla förändringar måste man börja handla på ett annorlunda sätt för att kunna bryta ett mönster. Precis vad som måste göras tänker jag i skolväsendet inför den stora dagen vid halvårskiftet.
Gör en sak annorlunda, det kan vara börja på att bryta gamla mönster i undervisningen. Andra har vågat. Exempel finns som Nossebro, Haninge, m fl. Börja med ett litet steg, precis som Japanerna jobbar med kvalitetsarbete. Agera på något nytt sätt!!
Det underbara tänker jag är att när du börjat ändra dina invanda vägar i hjärnan börjar du hitta nya vägar att göra HUR:et. Du agerar, tänker och känner på ett nytt sätt! Du har börjat vägen till ett systematiskt kvalitetsarbete.
Källa:
Gerlofson, Maria, MOD - stå upp för dig själv, 2010, Natur & Kultur
Ett vanligt fel människor gör är att de förlägger orsaker till saker och ting fel. När andra gör något fel är det det eget fel, när vi själva gör fel är det lätt att skylla på omständigheterna.
SvaraRaderaDet här är en ständigt återkommande felsyn, som människor använder av en mängd skäl.
Det fundamentala attributionsfelet kallas det på vetenskapligt språk.
torestad.blogspot.com
Det fundamentala attributionsfelet har varit ovanligt i läraryrket pga den generellt höga kompetensen. Det är nog troligt att nu när lärare blivit ett låglöneyrke som andra ser ner på så kommer inte lärare vara lika villiga att se sina egna fel. Det är förstås också något slags nytänkande som kräver mod och att stå upp för sig själv. Jag vet inte hur nöjda arbetsgivaren kommer att bli men att straffa med lönesänkningar är inte mycket till hot längre.
SvaraRadera