Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 30 november 2011

Likvärdighet ett politiskt projekt.

Alla som någon gång funderat på begreppet likvärdighet inser att någon sådan inte finns i praktiken när det gäller betyg. Nu har den kloke S-märkta Mikael Damberg på Brännpunkt i SvD idag lagt fram fem förslag till rättvisa betyg. Intressanta tankegångar.

Bekymret är ordet rättvisa. Om man som politikerna vill ha likvärdiga betyg är det nog dags att skrota det målrelaterade betygssystem vi har idag. Återvänd i så fall till utslagningssystem vi hade under de relativa betygens tidsålder. Då fick du en likvärdighet och rättvisa. Ett målrelaterat system kan aldrig bli rättvis eftersom bedömnings grunderna inte entydigt går att tolka. Varje betygssättande lärare väger in subjektivitet i bedömningen. Även så om du skulle ha externa betygssättare.

Än mer tokar det till sig när man till nuvarande betygsskalan kopplar meritpoäng. Meritpoängen är missvisande och leder fel eftersom ett målrelaterat betygssystem ska mäta individens kunskapnivå och inget annat.

Alltnog om betygssystemet. Särskådar man Mikaels, och troligen S utbildningspolitik i detta avsnitt av skolväsendet, kan man konstatera att den kommer att kräva resurser. Kommer att kräva ett helt annat avtal mellan parterna på skolmarknaden. Det läraravtal som finns idag är redan det fel utifrån de krav som nya skollagen ställer på läraryrket. Skulle de dessutom lägga mer tid att diskutera bedömningsfrågor undrar man var den tiden ska tas ifrån?

Samtidigt kan man fundera på vem som ska betala kostnaderna för den ökade administration förslaget skulle innebära. Har kommunerna råd med detta? Dessutom kan man fundera över myndighetsutövningen lärarna har idag. Om du ska kvalitetssäkra NP vad hjälper det om du då inte får överpröva betygssättande lärares myndighetsutövning.

Sedan har betygsdebatten spårat ur igen om skillnaderna mellan NP och betygen. Hur mycket man än diskuterar kan du aldrig i ett NP fånga in alla de kunskapsmål en elev ska besitta för att uppfylla ett betyg. Det är bara politiska drömmar att tro att NP ska vara avgörande för betygen. Om NP ska styra betygssättning är det dags att överge den kompensatoriska skolan och inför sorteringsskolan igen.

För övrigt anser jag att det bästa är att införa ett mer distinkta och tydliga betygskriterier för vad som ska uppfyllas i varje betygssteg. Helst med hur du bedömer progression från år 1 till 9. Inte som nu med bara år 3,6 och 9.

Media SvD

3 kommentarer:

  1. Plura som är rätt insatt i kvalitetsteknik ;-) borde väl ha stött på tankegången att ett stickprov bara behöver mäta ett antal parametrar och att det ofta går att anta att resten korrelerar med dessa. När gruppen som stickprovet görs på börjar bli stor får man bra konfidens för sitt antagande om hur stickproven prognosticerar för helheten.

    Detta innebär att nationella prov som förstås inte kan mäta alla betygskriterier ändå kan användas för att kalibrera den genomsnittliga betygsnivån/betygskriterietolkningen även när betygen är målrelaterade.

    SvaraRadera
  2. Jan, jo jag är ruskigt insatt i stikprov. Problemet är att det förutsätter en genomarbetad mätmetod med fastställda kriterier för mätandet. Så långt är vi överens.
    Problemet dyker upp i NP för svenska B där läraren gav MVG. Skolinsopektionens över prövning gav IG.

    SvaraRadera
  3. Bra poäng, Jan. Plura, provet i svenska är dåligt. Det betyder inte att det inte går att mäta elevers läsförståelse och förmåga att kommunicera i skrift i skriftliga prov.
    Men hur proven än är beskaffade borde inte var nionde uppsats kunna sänkas från högsta betyg till IG. Själv har jag under hela min karriär av dubbelrättade uppsatser aldrig upplevt mer än ett betygssteg.

    SvaraRadera