Har grundskolan en gammeldags syn på företagande och PRAO? Ja, om man ska tro Företagarna i Stockholms stad. PRAO som den konstruerades en gång i välden, när jag var i skolåldern, gjordes utifrån de stora företagens organisation och en arbetsmarknad där enkla jobb fanns. Som att vända papper eller dylikt.
Så ser inte arbetsmarknaden ut idag. Idag arbetar 60 % av arbetskraften i företag med mindre än 50 anställda. Samtidigt har vi arbetsmiljölagar som förbjuder barnarbete. Alltså en 14-15 åring får inte utföra ett arbete som en vuxen får. Det kan innebär att elever som PRAO på en elfirma får stå och dra kablar i fjorton dagar. Hur kul är det på en skala 1-10? Och vad får eleven lära sig om arbetet? Inget skulle jag säga.
Själv hade jag turen i slutet av 60-talet att få PRA på ett arkitektkontor i första perioden och andra perioden på stadens största företag. Den första gav mig inblicken i hur man skapade byggkonstruktioner, som säkert bidrog till att jag så småningom blev civilingenjör inom VoV. Den andra i hur produktionslinan fungerade på en fabrik, även om jag bara sorterade hålkort för stansning för tidsstudier av varje arbetsmoment.
Företagarna i Stockholms stad lyfter en allvarlig brist i det här med PRAO. Dels att eleverna själv får ragga praktiken dels att det bara blir praktik inom butik, restaurang och förskola. Av de 11 000 eleverna i Stockholm som ska ut på PRAO har man räknat ut att bara handledningen av dessa kostar företagen 88 miljoner, utan ett bidrag från skolan i Stockholm. Hur mycket skulle det kosta i riket totalt?
För att få en bättre PRAO förslår man begreppet "jobbskuggning" istället. Låter spännande!
En sådan skulle kunna se ut så att eleven under de 14 dagar man har PRAO skulle kunna ägna sig åt att förbereda sig genom att ta reda på förutsättningarna för det företag man ska ut på. Hur ser marknaden ut? Vilka krav finns på lagar etc? Då är de förbredda och vet vad som gäller.
Sedan skuggar man en eller flera personer på företaget under två till tre dagar. På detta sett får eleven inblick i hur arbetet faktiskt går till. Eftersom ungdomar under 16 år inte får skriva på sekretessavtal och utföra arbeten. Perioden avslutas med att man redogör för vad man lärt sig.
På detta vis skulle elever kunna få inblick i en arbetsmarknad som vi har idag. Kanske få möjligheten att vara på en tidning, en byggkonsult firma eller en elfirma.
För övrigt anser jag att elever har rätt att få rätt inblick i arbetslivet. Helt i linje med målen i Lgr 11 och huvudmomentet 2.6 Skolan och omvärlden.
Media: Stockholms Näring, Företagarna Stockholms stad.
Intressant inlägg Plura. Mina elever ska precis ut på PRAO (åk 9)i två veckor och de hade en vecka i åttan också. Jag tycker att det är för mycket. Det försvinner så mycket tid att det faktiskt är svårt att hinna nå målen på det som är kvar. En vecka sex och samlevnad, två veckor PRAO, ett antal studiedagar, gymnasiebesök. Jag har räknat ut att mer än en fjärdedel av lektionerna försvinner i åk 9. Inte vettigt. Ditt förslag med job shadowing tror jag mer på. Vi har ett trampolinföretag. Siemens. Nu ska eleverna skriva ansökningsbrev i grupp (på en riktig jobbannons). Personalchefen väljer ut den vinnande gruppen som får en specialsydd dag på Grosvaldskolan (som hör till företaget).
SvaraRadera