Små steg till himlen

Åter kan vi läsa i rapporter om vår plats i utbildningsvärlden. Enda ljuspunkten är att kurva pekar uppåt i naturvetenskap. Men vi har problem med läsförmågan, naturvetenskap och matematik. I ett land som bekänner sig till att befinna sig i kunskapssamhället är detta djup oroande. Det är framtida läkare, advokater, ingenjörer, m fl som kommer ut med gravt nedsatt läsförståelse. Det renderar inga Nobelpris precis.

Grova påhopp görs på den politiska scenen vems problemet är. Det är inte skolsystemet det är fel på. Det som politikerna har hand om. Här har vi fått en bombmatta av reformer de senaste åren. Utan undervisningen i sig.

Vi har för många rektorer som är mellanchefer åt skolchefen. Den konstruktionen är förbjuden i dagens skollag. Dessutom har inte de kommunala politikerna makt över undervisningen, utan bara utbildningen. Det som är verksamheten runt undervisningen. Makten över undervisningen har staten i symbios med lärarna. Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner pekar rakt ned på förskollärare och lärare sedan 1 juli 2011.

Så allt kockar ned till att det behövs rektorer som ägnar sig åt det viktigaste i skolan, pedagogiken. Att tillsammans med lärarna ha pedagogiska drivbänkar. Där man både diskuterar gemensamma arbetssätt utifrån läroplanen som kursplanen med kunskapskraven. Hur får eleverna sedan inflytande över undervisningen. Här har skollagen stärkt elevernas inflytande markant. Det är varken rektor eller lärare som ensidigt ska tala om vad eleven ska lära sig. Det ska bygga på dialog kring vilka mål vill eleverna sätta för sina studier och hur ryms det i kurs- och timplanen.

Det är genom att återinföra en pedagogik som ständigt fokuserar de effekter, som Hattie kommit fram till i sin studie, som gör att vi återstarta lärandet.

De tre mest avgörande effekterna för en framgångsrik undervisnings strategi är tillämpande av ömsesidig undervisning, återkoppling och strukturerad undervisning. Här kommer systematiskt kvalitetsarbete väl på plats där kravet på mål- och resultatstyrning leder till en ökad måluppfyllelse.

Om vi på allvar börjar tillämpa skollagen och läroplanerna med att resultat kopplade till satta mål för undervisningen får vi sakta en skola som börjar bli bättre. Skoldialogens devis: Vad har du förbättrat idag? bör varje lärare och rektor i sitt hjärta varje dag.

För övrigt anser jag att bildningsidealet ska återerövras i samhället. Då slipper skolan ensam bära ansvaret för kunskapsutvecklingen.

Media DN SvD