Kvalitetssystemen bygger på åsikten att folk presterar bättre om de blir tillsagda vad och hur de skall göra något i stället för att ha frihet och motivation att förstå varför.Något mer korkat påstående har jag inte hört på länge. Även om jag tillhör kvalitetsmaffian och jobbat ett långt yrkesverksamt liv med kvalitetsfrågor är detta lika med goda yxskaft.
För det första är det alltid verksamheten man utgår från när man bygger ledningsystem för kvalitet. Standarder är en slags checklista för att få med vissa kritiska saker för att man ska klara minimikraven. Standarden och dess struktur är inte avgörande för att man har ett fullgott ledningssystem för kvalitet.
Om man gjort det så har man fullständigt missförstått syftet. Systemen ska inte byggas för att det ska underlätta för tredjeparts revisorer. De ska vara kapabla att dels ha en branschkunskap dels kunna översätta organisationens system till sina revisonsupplägg.
Är det som debattförfattare påstår om vården undrar man vem som givit råden. Inte kan det vara någon med kunskap om hur man bygger ledningssystem.
Det kan ju hända att en halt leder en blind. Då får man dessa avarter. Diskussionen känns igen sedan sent 80-tal när de första kvalitetssystem började byggas. Då gjorde de flesta misstagen att tränga in organisationen i standardstrukturen utan hänsyn till affärslogiken. Därför blev det då mycket negativa rykten och bakslag. Sedan 2000 med revidering 2008 har vi fått en ledningsstandard för kvalitet som mer fokuserar ständiga förbättrande.
Så har man inför systematiskt kvalitetsarbete på fel sätt i vården är det bara att beklaga. Dags att i så fall revidera de existerande system i vården.
Media SvD
Jag håller med dig om att det säkerligen handlar om okunskap och det skrämmande är ju när kvalitetssystemen används fel och det är vidrigt när man läser om hur vården kan fungera som den gör när den är dålig. Det är ju just inkompetensen som upprör mig, men också att den får fortgå för att papper är i ordning osv.
SvaraRaderaProblemet i skolan är att betygen inte är godtagbara som mätinstrument eftersom de inte är likvärdiga. Ändå är det dessa som t.ex. Solinspektionen utgår ifrån och inte nödvändigtvis vad det är vi betygsätter. Som du vet så tror jag mycket skulle lösas om vi får en studentexamen. Vare sig nationella prov eller en kommande studentexamen kan någonsin bli perfekta, men det ger ändå riktlinjer för att kvaliteten håller godtagbar nivå och här är det också viktigt att utarbeta en examen som håller måttet och verkligen mäter kunskaper och färdigheter utifrån målen och vad dagens samhälle efterfrågar. Hela diskussionen om en tillbakagång till 60-talet tycker jag därför är konstig.
Gertie, kunde inte sagt det bättre själv. Det som skrämmer mig är den totala okunskapen vad som ger ständiga förbättringar och vilka mätetal man i så fall ska luta sig på. Å inte är det betygen.
RaderaVi behöver inte vara sams om allt, men jag kan försäkra dig att jag aldrig fått så många positiva kommentarer skickade till mig som efter den artiklen, och det framför allt av de som faktiskt arbetar i verksamheten. De (få) kritiska rösterna kommer från de som är konsulter eller chefer som inte har behövt underkasta sig systemen. Jag kan delvis hålla med dig, men samtidigt så måste man inse att om system inte ger önskat resultat så kan man inte i längden bara skylla på dåligt genomförande. Faktum är att det globala intresset för ISO 9001 är vikande.
SvaraRaderahttp://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/01/en-hog-med-parmar.html
http://gardenearth.blogspot.se/2012/12/dont-cry-for-iso-9001.html
Gunnar. Förstå att du fått positiva kommentarer. Helt naturligt när man upplever att system inte fungerar.
RaderaDäremot är jag ingen kramare av system som inte fungerar. Håller helt med dig. Skrota dem. Det viktiga är att man skapar förutsättningar som gör att du har gemensamma arbetssätt där både kultur och struktur hänger ihop.
Har inte studerat hur det är internationellt för ISO 9001. Men i Sverige är det fortsatt ökande.