Med viss förtjusning läser jag dagens ledare i SvD om S nya skolpolitik. Intressanta funderingar. De haverera sedan när ledaren ger sig in på bedömning och betyg. Här kommer den eviga debatten upp ska vi undervisa eller administrera. Något mer korkat får man leta efter. Betygsstatistik är ointressant som mätare av skolan prestation. Om Baylan och skoldebattörer skulle ha någon kunskap om skola vore det bra.
Den ser inte ut som förr. Om jag tar Hatties metaanalyser tillhjälp på vad som påverkar studieprestationen är det formativ bedömning (d=0,90) som enskilt vikta faktorn. Om jag tar en fråga tillhjälp från Vara lyfter skolan: Om du inte vet vart du är på väg hur ska du veta när du är framme?
Enda sättet att svara på den frågan är att eleverna har sin egen IUP och att lärarna utvärdera sin undervisningen med skriftliga omdömen byggda på The Big Five för elevens resultat. The Big Five är de stora förmågorna som sammanfattar alla förmågor elever ska kunna utifrån kursplanen i Lgr 11. Alltså det som finns i dess syfte för ämnet, centralt innehåll och kunskapkraven.
Förmågorna som eleven ska besitta är: analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Det kan vara så att en elev har problem med en förmåga i ett ämne. Problem kan även ses i andra ämnen. Ta bara den kommunikativa förmågan. Det räcker inte i dagens skola att bara "rapa" fakta utan har förmåga att kunna relatera fakta mot verkligheten och delge omgivningen detta på ett enkelt och förklarande sätt.
Så det är att förenkla tillvaron om man ropar på att betygen speglar verkligheten och därmed kan skrota skriftliga omdömen. Problemet i skolan är snarare den långa frånvaron av bedömningskompetens bland lärarna. Under drygt 30 år har inte lärarkåren på grundskolan behövt ägna sig åt detta. Speciellt inte under det relativa betygssystemets tillvaro och att betyg bara sattes i år åtta och nio.
För övrigt är även dagens betygskrav ruskigt otydliga. Man har lyckats att blanda in ord som är värdeladdade och obedömbara. Vad är: ganska bra, bra och mycket bra? Dessa är kriterier för betyget E, C och A.
Är det något som är fullständigt ointressant så är det betyg och mertiskalor som bedömning av om elever har kunskap och förmåga att utnyttja kunskapen. Dessutom som underlag att bedöma en skolas framgång eller inte. Dags att se skolan av idag, inte den som var igår. Då gäller det att se att skolan måste ha en pedagogik som ger effekt på studieprestationen. Något som inte debattörer och skolpolitiker kan påverka utan bara duktiga lärare.
Media SvD
Uppdaterat 130130 kl:07.20
Det ledaren i DN tar upp är snarare inte att lärarna ska sluta med bedömning. Problemet är att de inte lyckats med sitt uppdrag att informera. Skollagen har laget ett krav på rektorer att se till att elever och föräldrar är informerad om kunskapkraven. Hur man gör det är upp till varje skola. Bjärehovsskolan i Lomma har löst det med att man utbildar föräldrarna i vad läroplanen Lgr 11 är för något och vad kraven innebär. Det efter att föräldrarna signalerat att ska vi vet hur skolan fungerar måste vi kunna.
Kursplanerna är inte ett under av förståligt språk. Man kan tycka att en akademiskt utbilda kår som rektorer och lärare skulle ha förmåga att omsätta det akademiska språket till begriplig svenska. Men tydligen inte. Därför borde man införskaffa en tidning som heter Heja. Den har på begriplig svenska förklarat kunskapskraven. Finns i närmsta Pressbyrå.
Media DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar