Önskan om att få jämförelse data verkar finnas hos några aktörer i skolvärlden. Dessa var kritiska i sina remissvar på Skolagsberedningens betänkande inför skollagens tillblivelse. Då som nu önskar man sig ett system för att kunna jämföra skolor med varandra.
När den dåvarande regeringen Reinfeldt behandlade remisserna gjorde man tummen ned för att på nationell basis skapa denna typ av system. Helt i linje med att öppna upp valfriheten efter att skrotat kvalitetsredovisningsförordningen.
En förordning som visat sig inte fungera som det var tänkt. Det blev ett pliktdokument som man fyllde i utan substans till verkligheten i skolan. Evidens på dessa redogörelser var lika med noll.
Regeringen fokuserade sin styrprincip mot att det är verksamheterna själva som ska utforma sitt dokumenterande bara det bygger på ett systematiskt kvalitetsarbete. Och de nationella målen.
Då känns det konstigt att man åter ska använda betygsstatistik som mätning av skolans kvalitet. Speciellt om man använder statistik från nationella prov. Dessa säger noll om slutbetyget. Eftersom dagens skola har en helt annan uppbyggnad än den gamla. Där man bedömer elevers förmågor. Om vi ser på medeleffekten och provens påverkan på studieprestationen så är den inte stor enligt Hatties metaanalyser. Den har bara en effekt på 0,34. Detta sak sättas i relation till att medelvärdet på Cohens determinat är 0,40.
Om det ska finnas något värde med jämförelsedatabaser måste den bygga på vetenskaplighet och vara evidensbaserad. Här finns det metoder att tillgå för att göra denna ranking. Några man kan nämna är Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola (SIQ) och Indicator (Skoldialogen).
Dessutom är skolvalet klart övervärderat som ett sätt att påverka på studieprestationen. Enligt Hattie har den en effekt lika med -0,34 vid byte av skola.
Media SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar