Är det skolans fel att man inte fostrar elever till kritiskt tänkande individer. Kanske. Speciellt i ett tidevarv där information är lätt att söka. Där uttalande lätt kan ses som sanningar. Även i journalistkretsar. De har blivit döda fiskar som följer med strömmen. Några "käringar" mot strömmen kan man i gemen inte kalla dem.
Det gamla ordspråket att vara käringen mot strömmen borde vara mer förhärskande. Det är de personer som vågar gå mot strömmen som dels är levande dels söker fakta vid källan. Dessa personer är inte så känslokletande när ifrågasättandet kommer på tal. För motståndet i opinionen ger framgång i tanken och lösningarna på problem.
Man borde mer i skolan lära eleverna att förstå betydelsen av källkritik. Att rusta dem med ett kritiskt tänkande när det gäller fakta. Är det jag läser relevant, tillförlitligt och realistiskt. Därför är textbehandling, läsning, skrivande och räknande A och O. Inte enbart faktarabblande utan kritiskt tänkande.
Därför är det intressant att det finns kritiska syner på ämnet i Peter Wolodarskis söndagskrönika och Anders Mildners debattartikel på Brännpunkt. Läs dem och begrunda behovet av kunskap och pregnans i tanken.
Media DN, SvD
Intressanta och tankeväckande rader. Makt används vanligtvis till att genomdriva ogenomtänkta beslut. Därutöver korrumperar makt allt och alla över tid.
SvaraRadera" Det måste finnas mothåll i allt, inte bara medhåll och fall i vila. Dumt att tänka sig bara lösta gåtor, mjuka tankenötter, bekvämlighets- vällingar, floder ordnade bara för medströms laxar" / Harry Martinssons Hustavla
Tack för de tankvärda orden Hans.
RaderaInnan Gutenberg bestod våra bibliotek av handskrivna böcker. Då fick knappast alla åsikter komma på pränt. Sedan har trycktekniken utvecklats och vi har fått många olika medier. Därefter har radio och TV tagit en del av media och nu har vi internet. Det är inte rimligt att journalistkåren skall få begränsa teknikutveckling och åsiktsbildning genom att reglera internet till förmån för omoderna media.
SvaraRaderaVi behöver både tidningar och andra media, men internet gör det möjligt för oss att välja vad vi skall ta del av och risken för att vi skall bli manipulerade av åsiktstrogna journalister minskar. Det är bra! Därför är alla försök att reglera internet försök att begränsa åsiktsbildningen och därmed ett hot mot demokratin.
När vi läser eller hör om "internethat" är detta troligen ett försök att rädda traditionella media. För om vi närmare ganskar vad som skrivits så är detta ju samma sladder som fjortisatjejer spred när vi gick på högstadiet. Skillnader är att det inte kommer from munnen utan från tangentbordet. Om vi skall bli av med sådant sladder måste vi nog börja med att avskaffa kvinnlig avundsjuka och det lär vi nog inte gå iland med. Sedan kommer haten mot de tycker annorlunda. Visst låter hattexterna hemska, men det skall väl inte vara så att vissa har ensamrätt till att uttrycka sin ringaktning av meningsmotståndare medan andra förväntas tiga och snällt ställa in sig i ledet. Tänk på att uttalat hat och tillhörande hot sällan utföres. Verkligt hat och hot uttalas oftast efter att det utförts.
Anonym. Helt rätt. Vad jag försöker säg med mitt inlägg är varken att begränsa internet eller något annat. Allt det du beskrivet tillhör den historiska utvecklingen med den tekniska utvecklingen.
RaderaHär har dock skolan en uppgift att fylla. De försummar detta med kritiskt tänkande. Att rabbla fakta är inte i sig viktigt utan förmågasn till analys, begreppslighet och metakognitivt tänkande är avgörande för en individs förmåga att ta del i samhällsdebatten. Här finns det mycket övrigt att önska.