Skolutveckling

Skolutveckling är samlingsnamnet för hur skolor ska bli bättre både i verksamheten som i pedagogiken. Navet i skolutvecklingen är systematiskt kvalitetsarbete. Sedan 1 juli 2011 är det en av uppgifterna förskollärare och lärare har i sitt uppdrag.


När det nu är ett krav på att förskollärare och lärare ständigt ska bli lite bättre i sitt yrkesutövande varje dag kan man fråga sig: har de kunskaper om det? Verkar lite si och så med det. Här finns ett gigantiskt utbildningsbehov om man ska leva upp till det lagen föreskriver. Med de sagt kan man börja fundera över hur börjar man med skolutveckling med hjälp av kvalitetsarbete.


Bästa sättet att börja är utifrån hur det ser ut i barngruppen respektive klassrummet. Utifrån vardagssituationen försöka skapa en struktur och arbetssätt som främjar att undervisningen blir lite bättre. Här finns många metoder att ta till. Det viktiga i arbetet är att skolutvecklingen utgår från de faktiska behoven. Behov som ska sippra uppåt till de nivåer i verksamheten som sitter på besluten om resurstilldelning. Inte tvärtom som det allt för ofta görs.


Om kunskapen om skolutveckling är lite si och så bland yrkesutövande förskollärare och lärare hur är den bland lärarstudenterna. Jessica Schedvin redogjord för frågan: Skolutveckling på schemat? med delfrågorna: hur ser det ut? och hur borde det se ut?


Svaret på första delfrågan var: nej vi har inget undervisning om skolutveckling på schemat. En skrämande brist i utbildningen inom ämnesområdet utbildningsvetenskap. Skolutveckling är avgörande för de utbildningsmetoder och insikter hur lärandet bäst går till. Därför borde lärarstudenterna både få teorin kring skolutveckling och "praktisera" den ute i verkligheten så de står rustade för sitt värv en dag.


En annan fråga som är avgörande för skolutveckling är svaret på frågan: Måste man göra som man alltid har gjort? Svaret är givetvis: NEJ. Trots det är det inte naturligt för lärare att ändra på sitt sätt att undervisa. Det har ju gått bra hittills så varför ska jag ge mig in i något som inte är beprövat? Här har vi det stora hindret för skolutvecklingen, ordet beprövad erfarenhet. En av kungsorden i skollagen 1 kap 5 §. Även om man ska utgå från beprövad erfarenhet är det inte liktydigt med att göra lika som alltid. Verksamheter som inte ständigt prövar sina metoder och arbetssätt överlever inte på lång sikt. Här kan vi nämna både kommunala och fristående skolor. Två kända kommunala exempel är Rosengårdskolan i Malmö och Jordbromalmsskolan i Haninge. Fristående skolor är JB-skolorna. Därför är det viktigt att ständigt ifrågasätta de beprövade erfarenheterna.


Låt skolutveckling genom ständiga förbättringar bli vardagsnära för att utveckla verksamheten. Ta sats i följande frågor:

1. Var är jag och vart vill jag nå?
2. Hur ska jag ta mig dit?
3. Hur vet jag att jag är på rätt väg?
4. Hur gör jag för att komma enklare och snabbare fram?

För att skolresultaten ska lyfta måste varje förskollärare, lärare, förskolechef och rektor medvetet varje dag ställa sig dessa frågor. Då får vi en skolutveckling värd namnet.