Böndernas makt över skolan

Barndomsskolorna är ursprunget till dagens skola och hur den organiserades. Den skapades i ett samhälle som inte finns idag. Bondesamhället krävde aktivt deltagande av barnen hemma på gården. På det sättet skapades en skola efter jordbrukets rytm. Potatislov på hösten för att få upp potatisen innan tjälen kom. Sommarlovet för att hjälpa till med skörden. Först höskörden vid midsommartid. Senare på sommaren skörden av grödor för olika sädesslag och valla korna på grönbetet.

Skolor fanns då nästan vid varje mindre bysammanslutning. Det fanns gått om skolor som på bilden i det svenska bondesamhället.

Skolan vara också bara sexårig. Men framförallt organiserades skolan i två terminer anpassade till bondesamhällets krav. Något som har överlevt bondesamhället. Frågan idag är om det är optimalt att behålla ett skolsystem som bygger på en icke existerande samhällsordning?

Dagens kunskapssamhälle ser helt annorlunda ut. Inte bara tillgången till information utan lika mycket hur familjebildningar ser ut och hur arbetet är gestaltat. Vi har idag i princip en 18 årig skolgång. Barnen börjar redan i förskolan med lärandet. En skolform fri från skollov under året. När grundskolan börjar vallas barnen in i det gamla bondesamhällets rytm.

Om vi tittar oss omkring i världen har länder som Storbritannien, Frankrike, Portugal och Japan tre terminers system. Om man skulle omsätta det till dagens svenska samhällskultur är det väl jul, midsommar och sportlov som är de bärande delarna. Kanske skulle man tänka sig att ett svenskt tre terminssystem kunde vara byggt på fyra veckors sommarlov runt midsommar. En vecka på hösten och sportlovet. Då skulle man få en termin mellan augusti-oktober, november- februari och mars-juni.

Dristar man sig sedan till att fundera på hur skolan organiseras. Skolan kommer att behöva reformeras totalt under terminerna. Dels sättet att undervisa. Dels hur klaras bemanningen på skolorna. Med en resursbrist i skolorna i form av lärare tvingas man fundera på hur undervisningen ska gå till. Är det så att läraryrket måste stöpas om från att vara den som är klassrumsledaren till att vara den som lotsar eleverna i lärandet. Är det så att flippa klassrum är framtiden med portionslärande på individbasis. På det sättet kan undervisningstiden och sättet att organisera lärandet markant stuvas om. Med Internet och sociala medier har plattformen markant förändrats för att uppnå individuellt lärande.

Några tankar kring hur det är hög tid att i grunden organisera om skolan och bryta böndernas makt. Det är ett vågat steg M har givit sig in på när de nu föreslår ett tre terminssystem. Värt att fundera på för Skolkommissionen i deras kommande förslag till skolsystem.

Media SvD