Utbildningen bestämms från LO-borgen

LO vill att utbildningen ska bestämmas på andra villkor än de demokratiska i riksdagen. I ett debattinlägg i SvD går LO-ekonomen Torbjörn Hållö in på hur arbetsgivaravgifter kan styra på ett sätt att den påverkar utbildningen. Han skriver:

En annan viktigt faktor är kvaliteten på gymnasieutbildningen där program med god samverkan med den relevanta branschen generellt skapar bra förutsättningar för jobb.

En modell kan vara en sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som har ett organiserat samarbete med grundskola, gymnasieskola eller högskola kring till exempel innehållet i utbildningen, praktik och elevernas övergång till arbetslivet.  

Med den synen gör sig inte läroanstalterna, forskningen och regeringen besvär om innehållet i undervisningen. Kursplaner och ämnesplaner måste då anpassas efter vad industrin efterfrågar inte vad som är nödvändigt ur en samhällsutveckling.

Dessutom är Torbjörn Hållö inne på en gammal S-märkt politik med att gynna storföretag och högproduktiva jobb. Han skriver:

Men då Sverige har en internationellt mycket produktiv industrisektor medan delar av tjänstesektorn har en internationellt svag produktivitet så kan Sverige påverkas mer negativt än andra länder av den pågående omvandlingen av näringslivet. I dag används dessutom skattesubventioner - till exempel Rot och Rut – för att flytta arbetskraft från sektorer med högre produktivitet till sektorer med lägre produktivitet.

En elitistisk tanke. Sveriges problem är att vi i hög grad har ett utanförskap för individer som av en eller annan anledning inte kan eller har förmåga att omfattas av de högproduktiva yrkena som kräver mer kunskap än det gamla traditionella industrijobbet.

Dessutom gör Torbjörn Hållö en tankegroda i sitt resonemang. Industrins behov av fysik arbetskraft har stadigt minskat sedan mitten av 1960-talet. Tillväxten i arbetsmarknaden har skapats i tjänstesektorn. Då främst den offentliga. Idag ser vi en helt annat mönster. Både industrin och tjänsterna robotiseras. Internets insteg i tillvaron ändrar kraftigt förutsättningarna för traditionellt tjänstemäns arbete. Större andel standardiserade tjänster kommer att tas över av robotar. Det innebär i princip att vi kommer att se två sektorer som kommer att kräva fysik arbetskraft.

Sektorer som fortfarande är svåra att mekanisera är de som kräver högt specialiserat kunskapsinnehåll och de där förutsättningarna fortfarande kräver handpåläggning. Vad vi pratar om är specialister och hantverkare. Om det har jag skrivit i ett blogginlägg (länk nedan) för snart fem år sedan.

Dessutom kan man fundera över sättet att organisera den offentliga verksamheten. Både inom vården och skolan. Inom vården är det lättare att robotisera utförande på specialistsjukhusen likaväl som inom primärvården. Ta bara det här med läkare på distans som tillämpas i glesbygden. Inom skolan kommer kravet på att organisera läraryrket att påverkas. Med ett behov av 75 000 lärare inom fem år säger det sig själv att det är en orimlighet att uppfylla även om man lyckas höja lärarlönerna.  Det kräver nya sätt att skapa undervisning på.

Så svenskt samhälle står inför stora omdaningar från det vi är vana att se. Samhälle styrt mer av den moderna tekniken som fordrar mindre fysisk handpåläggning. Då är LOs tankar en aningen kontraproduktiva likaväl som S mål om Europas lägsta arbetslöshet.

Media SvD
Blogginlägg Pluraword