Ständigt denna motivation

Motivation är en viktig drivkraft i alla sammanhang. Den bör helst komma inifrån. Men den hjälps på traven av omgivningen som understöder den. Skolan är inget undantag från det. Lärarnas Riksförbund, LR, och Sveriges elevkårer har pejlat in gymnasieelevers motivation till studier. I undersökningen de gjort noteras att 53 % av eleverna känner låg studiemotivation. Mest är det bland elever från yrkesprogrammen. Emil Gustavsson ordförande i Sveriges elevråd säger:

Vi har sett i andra studier att motivationen dalat från årskurs fem till åtta och misstänkt att det följt med ända upp på gymnasiet. Det är bittra siffror, men man måste våga ställa krav på eleverna. Gymnasieelever har i princip inga andra incitament för att gå i skolan än att lära sig och känna sig motiverade.

Är detta ett momentum för att den sittande regeringen att vill göra gymnasieskolan obligatorisk när skolan inte lyckas hålla elever motiverade?

Emil Gustavsson tror att det finns risk för att skolan blir ett politiskt slagträ. Bo Jansson, LR, däremot slår näven i bordet:

Alla är ju överens om att lärarna måste ha högre löner, att vi måste ha utbildade lärare i skolan och det är politikerna som har makten. Sluta snacka, gör det!

Så enkelt kanske det inte är. Enligt en gymnasielärare som tycker det är befogat att ifrågasätta lärarnas förmåga anger tre skäl till varför det ser ut som det gör:

1. Förberedelsetiden knapras på till annat icke värdeskapande
2. För låg kompetens hos lärarstudenter
3. Dålig kompetensuteveckling

Säkert ligger det mycket i detta. Den bild som gymnasielever ger är tappat förtroende för lärarna.  Eleven Erica Green säger till SvD:

Jag är säker på att det finns jättemånga bra lärare där ute. Men de har inte tillräckligt med tid. De har så mycket administrativa uppgifter att de inte hinner planera undervisningen. Skulle de ta sig tid tvingas de göra det obetalt, utanför arbetstid.

Undersökningen visar att hela 87 % av eleverna vill ha mer engagerade och ämneskunniga lärare. Om vi för en stund funderar på vad forskningen säger om bra och kunniga lärare kännetecknas dessa av följande. Lärare i klassrummet ska vara effektiva att arbeta och se vad som är värdefulla faktorer för eleven. Ha flera olika inlärningsmetoder. Lärarna och eleverna har god dialog där läraren ser varje enskild elev och fokuserar på arbetet i klassrummet. Därutöver ska lärarna ha en strukturerad undervisning med frihet inom ramarna för eleverna. Undervisningen är till viss del differentierad. Men det kanske viktigaste att lärarna har positiv förväntan på elevers resultat med vidhängande beröm.

Går vi över till lärarens betydelse så finns det flera avgörande faktorer. Några är lärarens utbildning. Lärarens sociala koder genom de ledarstilar hen tillämpar. Att lärarna är medvetna om om sin egna och andras begreppsutveckling och kunskapsutveckling. Sist men inte minst, har lärarna tillgång till forskning och andras synsätt men också olika metoder för lärandet.

Som synes är det både en medveten utbildning på lärarutbildningen utöver ämneskunskap som avgör kvaliteten på lärarstudenterna. Och en ständigt kompetensutveckling under yrkeslivet som måste till. Till detta även lärarens förmåga att leda. Lärarna borde fråga sig själv: Vem är jag att leda.

Avslutningsvis vill jag citera en "gammal" gymnasielärare:

Att vara pedagog kräver mer än kunskaper i ämnet som det undervisas i.

Media SvD1, SvD2