Kalejdoskopet snurrar i berättelsen om 438 dagar i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Perssons skildring av sin tid som fångar i Kalityfängelset är starkt. Ingen söte bröds tillvaro precis.
Berättelsen spänner allt från förberedelserna att ta sig in Ogaden provinsen till ökenvandringen och gripandet. Om katt och råtta leken i Ogaden. Om gripandet och skenavrättningarna. Om skottskadorna vid gripandet som de aldrig fick omhändertagna av sjukvården.
Därtill berättelsen om fängslandet och den Kafkaartade rättegången i Addis Abeba där de dömdes till 11 års fängelse för terroristbrott. Om vistelsen i Kalityfängelset. Om vänskap och samvaron i Zon 6. En tillvaro långt borta från svenska fängelser. En av medfångarna uttryckte sig att det var värre att var fängslad i Sverige. Här satt man ju ensam i en cell. I Zon 6 levde man tillsammans i 24 timmar med allt det innebär av bråk, kommittéer, hygien, mathållning, mm. Där det trots allt misär fanns en mänsklig värme.
438 dagar är en måste bok. För att försöka förstå en diktaturs förljugenhet och hur du tvingas ändra på sanningen för att överleva och komma ut ur helvetet. Att få friheten att själv bestämma vem man är är sentensen av berättelsen och vad som fordras för att just nå den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar