Fort och fel sätter en till träl. Det är precis vad som hänt med lärarlegitimationen. Om Björklund och facken trodde att de kopierade läkarlegitimationen har de tänkt fel.
Den bygger på att man först studerar vid någon av lärosätena kring univeristetssjukhusen. Som en del i utbildning ingår praktik för att pröva dugligheten. När man vandrat runt på olika avdelningar för att se vad man passar för når man så småningom till examen och behörighet att vara läkare.
Så är det inte precis med lärarlegitimationen. Där får du först examen sedan praktik. Blir en form av moment 22. Vad är en examen värd om du inte får praktik.
Samtidigt är det relativt ointressanta krav som ställs på de existerande lärarna. Åter, enda krav rätt utbildning. So what? Vad säger den. Ingenting i princip. Ska ett legitimationssystem vara värdefullt måste det bygga på att någon bedömer din duglighet. Inte vilken teoretisk examen du en gång i världen skaffat dig.
Så skrota vanvettet med dagens kriterier för lärarlegitimation och börja om och gör rätt från början.
Media SvD1 ; SvD2
Kunskapens trädgård
lördag 9 februari 2013
torsdag 7 februari 2013
Ständigt denna Björklund...
...skulle Ture Sventon säga idag. Likt Ville Vässla vänder han kappan efter vinden. Använder samma argument sedan Hedenhös: Lärare ska inte ägna sig åt byråkratin. Å det säger inte heller dagens lagstiftning eller förordningar.
Den säger att det ska finnas skriftliga omdömen och att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Men inte HUR...
Om lärarkåren inte klarar sitt uppdrag är det beklagligt. Finns två vägar att välja. Byt yrke eller fortbilda sig hur man får stunds på kedjan planera-undervisa-utvärdera-förbättra. Samma som systematiskt kvalitetsarbete: planera-göra-utvärdera-förbättra.
För övrigt skolan är inte till för lärarna utan för eleverna.
Media Svt Play
Den säger att det ska finnas skriftliga omdömen och att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Men inte HUR...
Om lärarkåren inte klarar sitt uppdrag är det beklagligt. Finns två vägar att välja. Byt yrke eller fortbilda sig hur man får stunds på kedjan planera-undervisa-utvärdera-förbättra. Samma som systematiskt kvalitetsarbete: planera-göra-utvärdera-förbättra.
För övrigt skolan är inte till för lärarna utan för eleverna.
Media Svt Play
onsdag 6 februari 2013
Hand i handsken
Varför fungerar inte ledningsystem för kvalitet? Jo, handsken är inte anpassad till handen. Att implementera ett ledningsystem i organisationen är inget teknikprojekt som många ledningar tycks tro. Det är inte heller en "quickfix". Arbetet är ett långsiktigt engagemang för att i små steg bli bättre. Det är alltid kulturen som tar död på strukturen om man inte tar i kulturen för att få den värdestyrd.
Christer Ackerman tar förtjänstfullt upp detta i sin debattartikel i SvD. Vad han glömmer att nämna är att ISO 9000 vilar på åtta principer för kvalitetsledning. Dessa är grunden för den kultur som måste omfatta vardagsarbetet i en verksamhet.
En av dessa ledningsprinciper är Medarbetarna engagemang:
För att få framgång måste värdestyrningen var ständigt närvarande. Vem är vi till för och hur bemöter vi våra uppdragsgivare. Är du verksam inom äldreomsorgen är du till för de gamla du ska hjälpa. Inte kommunledningen eller några politiker.
För att handsken ska passa handen måste varje verksamhet starta med kulturarbetet att medarbetarena har samma syn på vart verksamheten ska stå för. Detta sedan följt av att man samtidigt börjar sy handsken efter den hand man har.
Media SvD
Christer Ackerman tar förtjänstfullt upp detta i sin debattartikel i SvD. Vad han glömmer att nämna är att ISO 9000 vilar på åtta principer för kvalitetsledning. Dessa är grunden för den kultur som måste omfatta vardagsarbetet i en verksamhet.
En av dessa ledningsprinciper är Medarbetarna engagemang:
Medarbetare på alla nivåer är organisationens främsta tillgång. Deras fulla engagemang medför att deras förmåga kan användas för organisationens bästa.Finns det inte en öppen kultur att fråga varför man är anställd saknas förståelsen för verksamhetens vision och uppdrag. Det främsta svaret på frågan varför man är anställd är: Att hjälpa till att nå målen. Systematiskt kvalitetsarbete är inget annat än att ha målarbete för att nå de uppsatta visionerna för verksamheten.
För att få framgång måste värdestyrningen var ständigt närvarande. Vem är vi till för och hur bemöter vi våra uppdragsgivare. Är du verksam inom äldreomsorgen är du till för de gamla du ska hjälpa. Inte kommunledningen eller några politiker.
För att handsken ska passa handen måste varje verksamhet starta med kulturarbetet att medarbetarena har samma syn på vart verksamheten ska stå för. Detta sedan följt av att man samtidigt börjar sy handsken efter den hand man har.
Media SvD
tisdag 5 februari 2013
Hets eller förmåga
Kravnivån på betyg ska spegla elevens förmåga inte dess möjlighet att konkurrera ut andra elever. Sten Svensson gör sig skyldigt till en rad felaktiga påståenden i debatten om betygen och dess marginaliserande effekt.
För det första har han inte förstått relativa betygssystemet inneboende effekt. Konkurrens om betygen. Det borde han veta som själv gått i den skolan. Något skönare och slappare skolan fanns inte. Du kunde vila till det vara dags att fundera på att ta sig till nästa utbildningsnivå. Då la man in växeln och konkurrerade ut plugghästarna.
Andra fel i artikeln är det här med icke godkänt. Något sådan betyg har aldrig funnit i det nu skrotade betygssystemet i grundskolan. Ingen skulle behöva gå ut skolan utan betyg i den kompensatoriska skolan. Om det inte blev något betyg blev det ett sträck för icke närvaro lika mycket som i det gamla relativa betygsystemet. Ingen fick med automatik en ett i betyg.
För det tredje är kraven i det nya betygssystemet både otydliga och bedömningskompetens hos lärarkåren si så där. Efter tretio år utan betyg i lägre årskurser har lärarna idag en tendens till att övertolka kraven för att man är rädd att sätta fel betyg. Dessutom är det för första gången så att grundskolan har möjlighet att ge eleven underkänt med betyget F.
Med hela debatten hamnar fel. Det är inte betygen som är det nya med betygssystemet utan kursplanens krav på att eleverna ska ha förmågor. Förmågor i en mängd som har sammanfattats i The Big Five. Dagens skola är helt annorlunda än den skola Sten Svensson gick i och den han rapporterat om.
Media SvD
För det första har han inte förstått relativa betygssystemet inneboende effekt. Konkurrens om betygen. Det borde han veta som själv gått i den skolan. Något skönare och slappare skolan fanns inte. Du kunde vila till det vara dags att fundera på att ta sig till nästa utbildningsnivå. Då la man in växeln och konkurrerade ut plugghästarna.
Andra fel i artikeln är det här med icke godkänt. Något sådan betyg har aldrig funnit i det nu skrotade betygssystemet i grundskolan. Ingen skulle behöva gå ut skolan utan betyg i den kompensatoriska skolan. Om det inte blev något betyg blev det ett sträck för icke närvaro lika mycket som i det gamla relativa betygsystemet. Ingen fick med automatik en ett i betyg.
För det tredje är kraven i det nya betygssystemet både otydliga och bedömningskompetens hos lärarkåren si så där. Efter tretio år utan betyg i lägre årskurser har lärarna idag en tendens till att övertolka kraven för att man är rädd att sätta fel betyg. Dessutom är det för första gången så att grundskolan har möjlighet att ge eleven underkänt med betyget F.
Med hela debatten hamnar fel. Det är inte betygen som är det nya med betygssystemet utan kursplanens krav på att eleverna ska ha förmågor. Förmågor i en mängd som har sammanfattats i The Big Five. Dagens skola är helt annorlunda än den skola Sten Svensson gick i och den han rapporterat om.
Media SvD
söndag 3 februari 2013
Colditz
En fängslande miniserie på dvd är Colditz. Berättelsen om officerare som rymt ur tyska fångläger under andra världskriget. Hur besatthet och svek kan utspela sig en sluten miljö som krigsfångar. Hur det kallblodigt utnyttjas i kärlek och krig.
Har ni inte sett den så gå hyr den.
Har ni inte sett den så gå hyr den.
Statistik görbarhetens konst
Mitt 500 inlägg får bli kring skolan och dess mätande. Eller snarare jämförelser av statistik från internationella mätningar som PISA. Alla mätetal är endast intressant i en kontext och ska aldrig tas för absoluta sanningar. Mätetal är intressant endast utifrån att veta vilka variablerna ligger bakom och hur mätetalen varierar över tid. Det som kallas trender. Åt vilka håll är mätetalen på väg i förhållande till det är tänkt att mäta. Här har Hatties (Visible learning, 2009) forskning av vad som avgör effekterna på studieprestationer epok görande.
Därför är det intressant att någon politiker tar bladet från munnen och vågar ifrågasätta. Allt är frågan om prioriteringar. I Sverige har naturvetenskap och teknik haft en undanskymd plats många år. Samtidigt som politiken prioriterat annat. Hur man än vrider och vänder på frågan är djupa språkkunskaper nyckeln till framgång inom NO ämnena.
Därför är det en viktig debatt som måste till. Den startar med följande uttalande av Yvonne Andersson (KD):
Lika mycket som hur du ska omvandla de övergripande målen i de skolformsvisa läroplanerna till konkreta och mätbara mål för skolvardagen. Det är skrämmande att drygt tjugo år efter att skolan blev mål- och resultatstyrd saknas tillämpning ut i skolorna. Resultat i skolan händer utan ett samband med åt vilket hål man vill gå. Därför är betygsstatistik ointressant som mätetal över hur bra eller dålig skolan är.
Samtidigt ska man vara medveten om att dagens skola inte ser ut som debattörernas skola. Lika lite som den ser ut i andra länder. Därför är det försiktighet som gäller när man ger sig på att försöka validera resultat från olika skolsystem.
Media SvD
Därför är det intressant att någon politiker tar bladet från munnen och vågar ifrågasätta. Allt är frågan om prioriteringar. I Sverige har naturvetenskap och teknik haft en undanskymd plats många år. Samtidigt som politiken prioriterat annat. Hur man än vrider och vänder på frågan är djupa språkkunskaper nyckeln till framgång inom NO ämnena.
Därför är det en viktig debatt som måste till. Den startar med följande uttalande av Yvonne Andersson (KD):
Det behövs en debatt om den svenska läroplanen i relation till andra länders. Ska vi skära ner på vissa kunskapsområden för fler lektioner i matematik? Vill vi att våra unga ska ha samma skolupplevelser som en del av de elever i länder som ligger överst i jämförelserna? Dessa komplicerade frågor måste ställas och debatteras innan vi drar långtgående slutsatser.Till detta bör man också lägga bristen på undervisning av blivande lärare i utbildningsvetenskap på landets lärosäten. Allt för stort fokus har lagts på djupa ämneskunskaper hos lärarna. Däremot hur du ska förbereda, starta och genomföra lektionerna har satts på undantag.
Lika mycket som hur du ska omvandla de övergripande målen i de skolformsvisa läroplanerna till konkreta och mätbara mål för skolvardagen. Det är skrämmande att drygt tjugo år efter att skolan blev mål- och resultatstyrd saknas tillämpning ut i skolorna. Resultat i skolan händer utan ett samband med åt vilket hål man vill gå. Därför är betygsstatistik ointressant som mätetal över hur bra eller dålig skolan är.
Samtidigt ska man vara medveten om att dagens skola inte ser ut som debattörernas skola. Lika lite som den ser ut i andra länder. Därför är det försiktighet som gäller när man ger sig på att försöka validera resultat från olika skolsystem.
Media SvD
lördag 2 februari 2013
Meritpoäng ointressanta
Betygsdebatten fortsätter. Per Sundberg gör det på ett förtjänstfullt sätt i SvD. Betyg är inte mätstocken för att mäta kvalitet i undervisningen. Speciellt inte om man mäter det i meritpoäng. Dessutom är nationella prov inte samma som slutbetyg i ett ämne.
Ska man mäta och jämföra skolor med varandra måste det bygga på vetenskapliga metoder. Hur man fångar utbildning. Utbildning är inte samma sak som undervisning. Utan samma sak som en verksamheten. Undervisningen är lika med traditionella produktionen i ett varuproducerande företag. Fast med skillnaden att det fordras elever för att undervisningen ska bli till.
Ända kända metoden att jämföra verksamheter med är de internationella mätskalor som finns i utmärkelsemetoder som SIQ-modellen, Baldrige-modellen eller EFQM-modellen (SIQ). Dessa modeller speglar hur framgångsrik en verksamhet är på en 1000 poängsskala.
Kopplas de skolformsvisa läroplanerna till dessa modeller fås ett evidensbaserat mätsystem som gör skäl för namnet. Först då kan man göra jämförelser.
Media SvD
Ska man mäta och jämföra skolor med varandra måste det bygga på vetenskapliga metoder. Hur man fångar utbildning. Utbildning är inte samma sak som undervisning. Utan samma sak som en verksamheten. Undervisningen är lika med traditionella produktionen i ett varuproducerande företag. Fast med skillnaden att det fordras elever för att undervisningen ska bli till.
Ända kända metoden att jämföra verksamheter med är de internationella mätskalor som finns i utmärkelsemetoder som SIQ-modellen, Baldrige-modellen eller EFQM-modellen (SIQ). Dessa modeller speglar hur framgångsrik en verksamhet är på en 1000 poängsskala.
Kopplas de skolformsvisa läroplanerna till dessa modeller fås ett evidensbaserat mätsystem som gör skäl för namnet. Först då kan man göra jämförelser.
Media SvD
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)