Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 9 februari 2013

Fort och fel

Fort och fel sätter en till träl. Det är precis vad som hänt med lärarlegitimationen. Om Björklund och facken trodde att de kopierade läkarlegitimationen har de tänkt fel.

Den bygger på  att man först studerar vid någon av lärosätena kring univeristetssjukhusen. Som en del i utbildning ingår praktik för att pröva dugligheten. När man vandrat runt på olika avdelningar för att se vad man passar för når man så småningom till examen och behörighet att vara läkare.

Så är det inte precis med lärarlegitimationen. Där får du först examen sedan praktik. Blir en form av moment 22. Vad är en examen värd om du inte får praktik.

Samtidigt är det relativt ointressanta krav som ställs på de existerande lärarna. Åter, enda krav rätt utbildning. So what? Vad säger den. Ingenting i princip. Ska ett legitimationssystem vara värdefullt måste det bygga på att någon bedömer din duglighet. Inte vilken teoretisk examen du en gång i världen skaffat dig.

Så skrota vanvettet med dagens kriterier för lärarlegitimation och börja om och gör rätt från början.

Media SvD1 ; SvD2

10 kommentarer:

  1. Plura, någonting säger det allt. Det har varit otroligt förödmjukande att arbeta i en skola där obehöriga har gått före behöriga för att de är billigare att anställa. Det har känts som om systemet räcker långnäsa åt oss som har skaffat oss en utbildning. Jag vill till det tillägga att jag fortfarande 20 år senare är mycket nöjd med den utbildning jag fick.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena, visst säger det en del. Vad jag vänder mig emot i den konstruktion som valts, för lärarlegitimationen, är ensidig fokusering på formell utbildning.

      Ingen annan yrkeskategori som har yrkeslegitimationer för att få utöva sitt yrke har det bara på grund av en formell utbildning utan även eller kan främst för att de besitter de förmågor som krävs för yrket. Och att det finns en nämnd som ständigt kollar giltigheten i legigitmationen för bhörigheten.

      Radera
  2. Lärarlegitimationen skall inte bara kontrollera vilka kunskaper en blivande lärare har, exempelvis genom akademiska studier. Praktiken är till för att kommunerna skall kunna avgöra om personen som vill bli lärare är lämplig. Det finns idag mängder av olämpliga lärare och det finns säkerligen många lämpliga som inte skaffat sig tillräcklig utbildning. När man läser om en kvinna som arbetat som lärare i tjugoåtta år och som avstått från att komplettera sin utbildning så att eleverna fått en lärare med rimliga kunskaper, då undrar jag om denna person egentligen är lämplig som lärare eftersom fortbildning borde vara en självklarhet för alla lärare. Hur har det sedan gått för hennes elever? Har de egentligen fått med sig alla de kunskaper som de haft rätt till? Förutom kravet på lärarlegitimation anser jag att våra universitet bör inrätta utbildningar som höjer kompetensen hos de lärare som saknar föreskrivna förkunskaper. Sådan utbildning kan förläggas till sommaruniversitet och till distanskurser kompletterande med helgundervisning på universiteten. Våra barn och ungdomar har rätt till lämpliga och rätt utbildade lärare. Allt gnäll från obehöriga lärare bör enbart läggas dem själva till last!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, viss ska den testas. Frågan är bara ska den göras efter examen eller som en del i examen som det är i läkaryrket.

      Sedan vore det ju bra om lärosätena till att börjar med lär ut utbildningsvetenskap och inte bara ämneskunskap.

      Sedan kan man alltid diskutera vad behörighet är för något. Stötte på ett exempel på en lärare som praktiserade i sju år, på den tiden SÖ fanns, och därefter fick behörighet. Intressant att en myndighets behörighetsgivning inte är gilltig för att man enbart fokuserar på formell utbilning i den nya lärarlegitimationen.

      Radera
    2. För lärarlegitimation bör man kräva betyg i både kunskaper och färdigheter samt i lämplighet. Dessutom bör lärarlegitimationen vara tidsbegränsad och följas upp så att lärarna vid varje tidpunkt kan ge eleverna den utbildning de har rätt till. Varför har vi inte något som liknar det gamla CA-prov fast anpassad för lärare? Det är ingen rättighet för lärare att få jobb, det är en rättighet för barn och ungdomar att få utbildning!

      Radera
    3. Där har du en poäng. Tror att det är vikitgt att man har tidsbegränsningar på legitimationer. Upp till bevis att du har kvalifikationen. Tyvärr har väl inte facken och Björklund det perspektivet. Tyvärr är fokuset inte på barn och elevers rätt till kunskap som ger nycklarna till ett livslångt lärande som förhärkar hos alla.

      Radera
    4. Precis som vi besiktigar våra bilar bör vi följa upp kompetensen hos våra lärare. Kunskaper är färskvara och om man inte underhåller sin kompetens kan man inte lära ut det som eleverna behöver för framtiden. Det finns ju de som säger att baskunskaper är lika över tiden. Jag delar inte den uppfattningen. Språkbruket utvecklas hela tiden och om våra ungdomar enbart lär sig språk genom läsa hundra år gamla noveller får de kanske inte något användbart språk med sig i livet. Om de lär sig matematik så kanske man tror att det inte ändras med tiden, men matematiken används på olika sätt över tiden och därför måste innehållet anpassas. Tänk så viktigt sifferräkning var före räknedosans eller excels intåg, idag är det andra färdigheter som är viktiga. I samhällskunskap kan vi inte dela in världen i I- och U-länder för världen ser inte ut så. Därför är det viktigt att lärare fortbildar sig och denna fortbildning måste följas upp.
      Sedan anser jag att man borde tänka efter lite: det finns mer än 20% arbetslösa ungdomar. Hur många obehöriga lärare finns det i våra skolor? Det finns kanske ett samband mellan arbetslösa ungdomar och obehöriga lärare? Vågar någon titta närmare på detta? Varför begränsas inte skolpengen till undervisning som ges av behöriga lärare? Om en sådan begränsning infördes skulle få rektorer anställa obehöriga lärare. Om nu obehöriga lärare fått fast anställningar i kommuner kanske de kan syssla med annat än utbildning. Gör som de stora företagen: låt all skolpersonal skriva sina CV, bifoga betygskopior och söka om sina jobb. De som inte är behöriga att undervisa men fast anställda skall då erbjudas andra befattningar inom kommunen medan man får söka efter behöriga lärare till obesatta tjänster endast i undantagsfall skall obehörig pesronal få undervisa och då enbart som korttidsvikarier eller i värsta fall som tidsbegränsade vikarier. Vi har inte råd att ha fler obehöriga lärare. Vi får bara fler arbetslösa ungdomar ju fler obehöriga lärare som undervisar.
      När skall vi låta lekmän bli läkare, domare eller piloter? När får vi läsa om en kvinna som opererat i tjugoåtta år och som inte får fortsätta för att hon saknar läkarlegitimation? Skulle vi i så fall tycka synd om kvinnan eller om hennes tidigare patienter?

      Radera
    5. Intressanta tankar. Behörighet är viktigt. Frågan sätts på sin spets när det gäller den kommunal geografi. Hur rekryterar du behöriga lärare till en avbefolkningsbygd? Eller lansort utanför storstadsregionerna.

      Förr i världen fick nyexaminerade göra sina första lärospån ute på landsbyggden. Kanske det i den nya lärarutbildningen skulle införas ett samhällskontrakt att innan man inte sökt lärartjänster i attraktiva områden utan måste först undervisat i en glesbyggds skola.

      En hädisk tanke kanske. Men som det ser ut idag är de flesta obehöriga lärarna lärare i glesbygden där sällan eller aldrig behöriga lärare sätter sin fot.

      Helt riktigt måste baskunsaperna vidareutvecklas. Kunskap är en färskvara. Men matematik för mig är inte konsten att räkna. Det finns det hjälpmedel för idag. Däremot behövs ständigt utvecklande av att utveckla logiken som matematiken bygger på. Det är något helt annat än färdiga formler som fysiken, kemin och biologin använder för att bevisa sina rön. Det är ju därför vi än idag inte lyckats bevis Big bang därför att de matamatiska begreppen gått bet på att komma fram till en accepterad beskrivning för att kunna räkna ut det.

      Men hur jag än funderar på min egen kunskapssutveckling är det läsa, skriva och räkna som bas som givit möjligheten för vidare kunskaper. Detta kan man inte träna nog mycket under livet.

      Radera
  3. Glesbygden kan locka lärare genom att erbjuda gott boende, detta klarar inte storstäderna. För högstadium och gymnasium kan man ha internat för eleverna på någon lämplig tätort. Så var det förr och det fungerar säkert idag också. Sedan håller jag med om att man kanske borde dirigera blivande lärare till praktikplatser där de behövs, problemet är kanske att det saknas behöriga lärare som kan handleda dem. Men det får kommunerna fixa. Vi låter ju våra blivande läkare göra ett par år som AT-läkare innan de får sin legitimation, vi borde kunna göra detsamma med våra blivande lärare.

    SvaraRadera