Skolinspektionen har granskat hur det ligger till med bedömning och betyg i grundskolan. På vilket sätt medverkar huvudmän och rektorer för att få rättvisa och likvärdiga betyg. Granskningen visar på följande huvuddrag till förbättringar som del i det systematiska kvalitetsarbetet:
- Huvudmän och rektorer måste analysera avvikelser i skolornas betygssättning
- Samverkan i arbetet med betyg bör inriktas också mot den slutliga betygssättningen
- Lärares behov av kompetensutveckling behöver kartläggas
- Stöd till obehöriga lärare behöver kvalitetssäkras
Dessa fyra huvuddelar ovan är avgörande. Det har visat sig att det saknas en utvärderings av betygen både inom skolan, mellan skolor och lägeskommun samt riket när det gäller att betygen är rättvisa och likvärdiga. De utvärderingar som finns är fokuserade på måluppfyllelsen.
Dessutom förlitar sig rektorer för mycket på att lärare är legitimerad och behörig. Man tror med det att hen kan bedömning och betygssättning, vilket inte är fallet. Dessutom visar det sig att kunskapen kring bedömning och betyg bara fåtts under införandet av det nya betygssystemet 2011. Fortbildning saknas oftast.
Därtill är det lite si och så hur man kvalitetssäkrar och utbildar obehöriga lärare i bedömning. Det är ju trots allt de som undervisar måste kunna dokumentera bedömningarna av elevens kunskaper så att betygssättande lärare kan sätta betygen på ett rättvist sätt.
Skolinspektionen har heller inte noterat det här med betygsinflation. Att den finns men i vilken grad och omfattning saknas. För att stävja den är det viktigt att huvudmän och rektorer jobbar med frågor om likvärdig betygssättning. Skolinspektionen skriver:
Som en grund för detta arbete behöver huvudmän och rektorer i betydligt större omfattning, inom det systematiska kvalitetsarbetet, analysera skolornas arbete med betygssättning, sett ur perspektivet rättvis och likvärdig betygssättning. Det kan exempelvis innebära att jämföra betygsresultat på olika nivåer, till exempel mellan skolor, lärare, klasser och ämnen. Vidare kan det exempelvis handla om att jämföra elevers betygsresultat utifrån socioekonomisk bakgrund eller kön. För de ämnen där det finns nationella prov behöver man undersöka hur elevers ämnesbetyg korrelerar med provbetygen. Detta ska göras i syfte att identifiera risker och svårigheter, men också goda exempel på arbetssätt, i lärares arbete med betygssättning. Mot bakgrund av denna analys behöver huvudmän och rektorer bedöma vilka åtgärder som behövs för att skapa förutsättningar för lärares arbete med betygssättning. Åtgärderna kan exempelvis handla om kompetensutveckling och samverkan men också gemensamma rutiner för arbetet med bedömning och betygssättning. Det systematiska kvalitetsarbetet ska därmed lägga grunden för att kunskapskrav och bestämmelser för betygssättning tolkas och tillämpas på ett rättvist och likvärdigt sätt.
Mycket finns att göra för att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete för rättvisa och likvärdiga betyg. Området är angeläget för att få råda bot på den betygsinflation som finns. Då är det viktigt att styrkedjan, som ska finnas i analysen, hänger ihop från individnivå-grupp-enhet till huvudman.
Källa:
Rättvis och likvärdig betygs-sättning i grundskolan?, Skolinspektionen, Diarienummer: 400-2016:11436
