Göran Hägglunds dag. Gamla över 85 ska få bo på hemmet. Om de vill. Hur nu det ska gå till. Kanske staten ska avskaffa kommunerna också när det gäller socialsektorn. Utöver detta vill Hägglund i sann demokratisk anda utreda ett NATO-medlemskap. De vill inte de andra. Själv är bäste dräng tycks de tycka.
Kålle å Gudrun dansade en afton. De dansade om löneskillnaden mellan män och kvinnor. En boggi där Kålle glatt konstaterade att Gudrun dansar som LO.
De mera magstarka är nog vänsterns giriga behov att hitta tillbaka till 70-talet. En stormaktstid där man satte agendan. LO har bjudit in den obskyra franske nationalekonomen Piketty. Bara det, franskt och nationalekonom. Inget handikapp i sig, men när han börjar yra om ojämlikheten i samhället och att man ska införa någon form av ny socialism går sträcket där för mig.
Ojämlikhet och klyftor botas inte med att återinföra ett progressiv beskattning kombinerat med punktbeskattning av arv och förmögenhet. Vill man åter driva ut skatteflyktningar ur landet? Något så korkat och dumt får man leta efter. LO och Piketty, stick och brinn.
Kunskapens trädgård
måndag 30 juni 2014
söndag 29 juni 2014
Första Almedals dagen
Kort skulle jag kunna sammanfatta S dag i Almedalen med: Mer makt åt politikerna.
Förkärleken i S-märkta politik är centralt att tala om hur olika samhällsektorer ska fungera. S och dess ledare Stefan Löfven tror fortfarande att S är det statsbärande alternativet. De kan själv gå ut och vinna ett val i en minoritets position.
Efter valet sätter de sig själva i regeringsställning med alla ministerposter. Likt Carlsson och Persson förhandlar man sig runt. Kanske en våt dröm för han Löfven, den gamle IF Metall basen. Tyvärr ser inte den politiska kartan ut som förhandlingsborden på Blasieholmen.
Dagens återställare är att barn ska ha skolplikt i 17 år. Staten betalar allt från födseln till gymnasieexamen. Du har plikt att gå alla skolformerna. Vad skönt att S och dess politruker fördummar oss samhällsmedborgare. Vi klarar inte att fatta goda beslut. Det gör vi socialdemokratisk i sann solidarisk samhällsanda.
Om jag skulle vara som Maud Olofsson skulle jag kunna fälla uttrycket: Stick å brinn!!
Förkärleken i S-märkta politik är centralt att tala om hur olika samhällsektorer ska fungera. S och dess ledare Stefan Löfven tror fortfarande att S är det statsbärande alternativet. De kan själv gå ut och vinna ett val i en minoritets position.
Efter valet sätter de sig själva i regeringsställning med alla ministerposter. Likt Carlsson och Persson förhandlar man sig runt. Kanske en våt dröm för han Löfven, den gamle IF Metall basen. Tyvärr ser inte den politiska kartan ut som förhandlingsborden på Blasieholmen.
Dagens återställare är att barn ska ha skolplikt i 17 år. Staten betalar allt från födseln till gymnasieexamen. Du har plikt att gå alla skolformerna. Vad skönt att S och dess politruker fördummar oss samhällsmedborgare. Vi klarar inte att fatta goda beslut. Det gör vi socialdemokratisk i sann solidarisk samhällsanda.
Om jag skulle vara som Maud Olofsson skulle jag kunna fälla uttrycket: Stick å brinn!!
Evighetsfrågan
LR är duktiga med sin evighetsfråga: Statlig skola NU!! På ett plan kan jag hålla med LR att det är olyckligt med att ekonomi och pedagogik är åtskilda. Nuvarande skollag ställer nya krav på pedagogiken som inte följs upp av styrningen av finansieringen av skolan.
Kommunaliseringen missköttes av regeringen Bildt genom att ta bort de statliga styrkraven på kommunerna. Friskolorna fick friheter men regeringen Bildt finansierade den med 80 % skolpeng i förhållande till de kommunala. Regeringen Carlsson ökade finansiering för fristående skolor till 100 % skolpeng. Samma som kommunerna.
Det totala frisläppandet av statlig styrning fick till följd att de nya statsbidragsreglerna bara blev en påse pengar med fri dispositionsrätt för kommunerna. Som bekant har kommunerna använt skolan som budgetregulator sedan dess. Det mest tydliga är det S styrda Göteborg som tagit skolans pengar för att finansiera äldreomsorgen.
Staten har tagit ett hårdare grepp om pedagogiken i skolan genom de nya läroplanerna och skollagen. Det har skapat otakt i det totala kommunala uppdraget. När det gäller pedagogiken direktstyr staten undervisningen. Men för att undervisningen ska få det staten vill måste pengarna hänga med. Frågan är om kommunerna ska ha ett självstyre när det gäller ekonomin eller om vi ska begränsa det kommunala självstyret för ekonomin.
Som det vara innan 1990 var skolan regel- och ekonomistyrd. Staten betalade skolan via länskolnämnderna och SÖ reglerade pedagogiken. Denna centralstyrning hade sin för- och nackdelar. Mer nackdelar därför att den inte tog hänsyn till varje enskild skolas förutsättningar. Så det vill vi inte tillbaka till.
Däremot kan det finnas en vits att sammanföra ekonomi och pedagogik för att nå de nationellt fastlagda målen. Då måste det göras på ett begåvat sätt. Duger inte med att bara staten tar över den kommunala skolan. Vi har ju trots allt ett antal fristående skolor. Men framförallt är det inte precis upplyftande att studera de redan idag statliga skolorna. Staten är i det avseendet inte bättre än de kommunala. Samtidigt som staten i sig kontrollerar sig själv genom Skolinspektionen. Den vänstra handen vet oftast inte vad den högra handen gör.
Kanske vi ska ta över den finska styrningen av skolan. De har ju trots sina 366 kommuner lyckats med status för lärare och kunskapsresultat. I det fallet Finland - Sverige 1 - 0.
Media DN
Kommunaliseringen missköttes av regeringen Bildt genom att ta bort de statliga styrkraven på kommunerna. Friskolorna fick friheter men regeringen Bildt finansierade den med 80 % skolpeng i förhållande till de kommunala. Regeringen Carlsson ökade finansiering för fristående skolor till 100 % skolpeng. Samma som kommunerna.
Det totala frisläppandet av statlig styrning fick till följd att de nya statsbidragsreglerna bara blev en påse pengar med fri dispositionsrätt för kommunerna. Som bekant har kommunerna använt skolan som budgetregulator sedan dess. Det mest tydliga är det S styrda Göteborg som tagit skolans pengar för att finansiera äldreomsorgen.
Staten har tagit ett hårdare grepp om pedagogiken i skolan genom de nya läroplanerna och skollagen. Det har skapat otakt i det totala kommunala uppdraget. När det gäller pedagogiken direktstyr staten undervisningen. Men för att undervisningen ska få det staten vill måste pengarna hänga med. Frågan är om kommunerna ska ha ett självstyre när det gäller ekonomin eller om vi ska begränsa det kommunala självstyret för ekonomin.
Som det vara innan 1990 var skolan regel- och ekonomistyrd. Staten betalade skolan via länskolnämnderna och SÖ reglerade pedagogiken. Denna centralstyrning hade sin för- och nackdelar. Mer nackdelar därför att den inte tog hänsyn till varje enskild skolas förutsättningar. Så det vill vi inte tillbaka till.
Däremot kan det finnas en vits att sammanföra ekonomi och pedagogik för att nå de nationellt fastlagda målen. Då måste det göras på ett begåvat sätt. Duger inte med att bara staten tar över den kommunala skolan. Vi har ju trots allt ett antal fristående skolor. Men framförallt är det inte precis upplyftande att studera de redan idag statliga skolorna. Staten är i det avseendet inte bättre än de kommunala. Samtidigt som staten i sig kontrollerar sig själv genom Skolinspektionen. Den vänstra handen vet oftast inte vad den högra handen gör.
Kanske vi ska ta över den finska styrningen av skolan. De har ju trots sina 366 kommuner lyckats med status för lärare och kunskapsresultat. I det fallet Finland - Sverige 1 - 0.
Media DN
Bäva månde skolan
Om S får välja månde skolan bäva. Den valfrihet skolan har att styra sig själv enligt nya skollagen kommer kraftigt begränsas. Nu ska åter Palmes skola införas. En skola som var hårt centralstyrd. Retropolitiken lyser klart igenom. S och deras politruker är mer lämpade att se till att skolan levererar än de som är satta att göra det.
Tre mål har Löfven och S för skolan efter valet: Höga kunskapsresultat, Jämlik skola och Läraryrket attraktivt. Alla tre är lovvärda mål för en skola som lidit under det socialdemokratiska oket sedan urminnes tider. Problemet blir när man skärskådar vägen att nå målen.
Höga kunskapsresultat. Det ska nås med mera närvarande pedagoger i förskolan och skolan. Bra, men vart ska de tiden tas? Med minskade klasser utan ändring av innehållet i undervisningen ger den ingen effekt. Mer av samma sort skapar inget bestående resultat. Samtidigt var finns alla lärare som ska fylla detta rum? Ett valfläsk som snabbt kommer att brinna upp när verkligheten kommer på efter 14 september.
I denna väg ska också S satsa på att speciellärare och specialpedagoger. Bra, men sorry leveranstiden på sådana är minst 3,5 år. Ytterligare ett vallöfte lätt sagt svårt att genomföra.
Vägen till högre kunskapsresultat är också att de ska garantera att resurserna verkligen går till eleverna. Bäva månde riskkapitalbolagen. Vinstintressen ska stoppas. Vad Löfven nogsamt glömmer att säga är hur kommunerna själva slarvar grovt med denna fråga. Hur många kommuner flyttar resurser för skolan till annat. Ta Göteborg där S-märkta kommunalråd tar pengar från skolan och finansierar socialvården istället. Eller alla kommunalråds önskan att bygga monument över sig själva genom arenor och andra synliga referenspunkter i stadsmiljön.
Jämlik skola. Fint som snus Löfven. Det tycks Alliansen också åtgärda. Frågan hjälper det att läxhjälpen blir offentlig. Tydligt finns det inget stöd i forskningen om det. Snarare tvärt om. Intressant med att S jämför med de högst rankade i PISA och jämlika skolor. De finns i Singapore, Korea, m fl. Dessa länder är väl inte kända för just jämlikhet.
Läraryrket är attraktivt. Inte bara lön är attraktivt utan andra saker. Vad har vi medborgare i konungariket Sverige för bildningssyn. Förstår vi vikten av att ha en kompetent lärarkår? Är lärarkåren rätt rustade för det samhälle vi har skapat? Är lärarna rustade för det framtida lärandet som kommande generationer behöver? Mycket kan sägas om det. Vi kanske skulle studera hur Finland löst det för att få läraryrket attraktivt. Inte rymma över pölen till Canada.
Det alvarligaste frågan som vi väljare bör ställa oss är: ska åter politiker bestämma vardagen i skolan? Vi vet att det inte var bättre för. När Löfven skyller skolresultaten på Alliansen ljuger han. Kunskapsresultaten har sjunkit sedan minst 20 år tillbaka. Alltså är S lika skyldig som Alliansen. Sedan vi övergick från det relativa betygssystemet till det målrelaterade har elever inte nått målen. Först sjunkande resultat i den treskaliga skalan och nu i den nya femgradiga. Vad S vill med sin nya skolpolitik är uppenbart: Låt oss politiker lägg oss i skolans vardag så fixar sig skolresultaten.
Det hoppas jag väljarna är tillräckligt smarta att förstå att det inte går. Med den styrning skolan har kommer detta bara att vara tomma ord. Det som gäller är att skolans ledningar och dess lärare får mandatet att skapa den skolan de vill utifrån den förutsättningar de har. Skollagen ger just förskolans professionella personer just det. Tyvärr glider kommuner på detta. Skolan ska skapa en undervisningen utifrån deras meriter att nå de fastställda nationella målen. Då får vi en likvärdig skola som presterar kunskapsresultat.
Media SvD
Tre mål har Löfven och S för skolan efter valet: Höga kunskapsresultat, Jämlik skola och Läraryrket attraktivt. Alla tre är lovvärda mål för en skola som lidit under det socialdemokratiska oket sedan urminnes tider. Problemet blir när man skärskådar vägen att nå målen.
Höga kunskapsresultat. Det ska nås med mera närvarande pedagoger i förskolan och skolan. Bra, men vart ska de tiden tas? Med minskade klasser utan ändring av innehållet i undervisningen ger den ingen effekt. Mer av samma sort skapar inget bestående resultat. Samtidigt var finns alla lärare som ska fylla detta rum? Ett valfläsk som snabbt kommer att brinna upp när verkligheten kommer på efter 14 september.
I denna väg ska också S satsa på att speciellärare och specialpedagoger. Bra, men sorry leveranstiden på sådana är minst 3,5 år. Ytterligare ett vallöfte lätt sagt svårt att genomföra.
Vägen till högre kunskapsresultat är också att de ska garantera att resurserna verkligen går till eleverna. Bäva månde riskkapitalbolagen. Vinstintressen ska stoppas. Vad Löfven nogsamt glömmer att säga är hur kommunerna själva slarvar grovt med denna fråga. Hur många kommuner flyttar resurser för skolan till annat. Ta Göteborg där S-märkta kommunalråd tar pengar från skolan och finansierar socialvården istället. Eller alla kommunalråds önskan att bygga monument över sig själva genom arenor och andra synliga referenspunkter i stadsmiljön.
Jämlik skola. Fint som snus Löfven. Det tycks Alliansen också åtgärda. Frågan hjälper det att läxhjälpen blir offentlig. Tydligt finns det inget stöd i forskningen om det. Snarare tvärt om. Intressant med att S jämför med de högst rankade i PISA och jämlika skolor. De finns i Singapore, Korea, m fl. Dessa länder är väl inte kända för just jämlikhet.
Läraryrket är attraktivt. Inte bara lön är attraktivt utan andra saker. Vad har vi medborgare i konungariket Sverige för bildningssyn. Förstår vi vikten av att ha en kompetent lärarkår? Är lärarkåren rätt rustade för det samhälle vi har skapat? Är lärarna rustade för det framtida lärandet som kommande generationer behöver? Mycket kan sägas om det. Vi kanske skulle studera hur Finland löst det för att få läraryrket attraktivt. Inte rymma över pölen till Canada.
Det alvarligaste frågan som vi väljare bör ställa oss är: ska åter politiker bestämma vardagen i skolan? Vi vet att det inte var bättre för. När Löfven skyller skolresultaten på Alliansen ljuger han. Kunskapsresultaten har sjunkit sedan minst 20 år tillbaka. Alltså är S lika skyldig som Alliansen. Sedan vi övergick från det relativa betygssystemet till det målrelaterade har elever inte nått målen. Först sjunkande resultat i den treskaliga skalan och nu i den nya femgradiga. Vad S vill med sin nya skolpolitik är uppenbart: Låt oss politiker lägg oss i skolans vardag så fixar sig skolresultaten.
Det hoppas jag väljarna är tillräckligt smarta att förstå att det inte går. Med den styrning skolan har kommer detta bara att vara tomma ord. Det som gäller är att skolans ledningar och dess lärare får mandatet att skapa den skolan de vill utifrån den förutsättningar de har. Skollagen ger just förskolans professionella personer just det. Tyvärr glider kommuner på detta. Skolan ska skapa en undervisningen utifrån deras meriter att nå de fastställda nationella målen. Då får vi en likvärdig skola som presterar kunskapsresultat.
Media SvD
torsdag 26 juni 2014
Rätt beslut
I mina ögon kunde inte Högsta förvaltningsdomstolen fatta annat beslut den 25 juni 2014 när det gäller Lundsberg. Nu finns prejudikatet. Elevhem är en del av skolan och kan inte behandlas separata från skolan. De är en ställföreträdande förälder under barnets vistelse på skolan. Detta skrev jag om i september föra året.
Nu är det fastlagt vad som gäller hur man ska tolka kapitel 6 i skollagen i denna punkt. Bra.
Media SvD, DN, Pluraword
Nu är det fastlagt vad som gäller hur man ska tolka kapitel 6 i skollagen i denna punkt. Bra.
Media SvD, DN, Pluraword
fredag 20 juni 2014
Midsommar
Midsommar med vad allt det innebär. Pluraword får tillönska alla läsare en avkopplande helg i det sommarfagra Sverige.
måndag 16 juni 2014
Skrota skolplikten
Hög tid att ifrågasätta skolplikten första dagarna på sommarlovet. Lyssna vad det låter som, plikten att gå till skolan. Inget om plikten att lära sig något. Här är det en tydlig skillnad mellan Sverige och broderlandet Finland. Där har man läroplikt. En plikt att lära sig.
Den skiljer sig åt från skolplikten:
Varför skulle vi i Sverige skrota skolplikten? Därför att det sänder helt andra signaler. Signalenvärdet är att elever ska lära sig. Inte plikten att gå till skolan för att lära sig. Samtidigt är det en tydligar koppling mellan läroplikten och en lärandekultur. Ska Sverige anträda resan till ökade kunskaper är det hög tid att byta fokus.
Den skiljer sig åt från skolplikten:
Det innebär plikten att inhämta den grundläggande utbildningens lärokurs, vilken fastställs i lagen om grundläggande utbildning och i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen.Tydlig skillnad är också tiden denna plikt gäller. I Finland börjar den som i Sverige det år man fyller sju. Läroplikten sträcker sig tio år fram i tiden. Alltså det år eleven fyllt 17 år.
Varför skulle vi i Sverige skrota skolplikten? Därför att det sänder helt andra signaler. Signalenvärdet är att elever ska lära sig. Inte plikten att gå till skolan för att lära sig. Samtidigt är det en tydligar koppling mellan läroplikten och en lärandekultur. Ska Sverige anträda resan till ökade kunskaper är det hög tid att byta fokus.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)