Förnuft och känsla

Kvalitetsarbetet styrs ytterst av två saker: struktur och kultur. Eller med förnuft och känsla. Anna Nyström, chefredaktör Kvalitetsmagasinet skriver så här i sin ledare i senaste numret:

med förnuftet mäter vi och kontrollerar, med känslorna skapar vi engagemang och lojalitet.

En viktig slutsats att ta till sig när man börjar arbeta med kvalitetsfrågor i en organisation oavsett om den är privat eller offentlig. Möjligen ser man en tyngdpunkt i politiskt styrda organisationer åt förnufthållet. Kontroll har blivit ett honnörsord bland politiker. Tråkigt. Sådant lämnade det privata näringslivet bakom sig för drygt 40 år sedan. Där är det snarare frågan om styrning utifrån behov och kundkrav som styr verksamheten.

I politiskt styrda organisationer är det en komplikation med kundstyrning. Vi som medborgare har ju överlämnat styrningen av våra behov till några ställföreträdare. Det oavsett de befinner sig i kommunen, landstinget eller riksdagen. Här kommer medborgarnas samhällsnytta in och kravet på politikerna att leverera de behov vid medborgare har på skolan, vården och omsorgen.

Det har under 2013 blivit tydligt att det fallerar med kvaliteten på de resultat som det offentliga levererar. Det må var äldreboende, sjukhus, vårdcentraler eller skola. I skolans värld kom chockbeskedet i december 2013 när PISA 2012 presenteras. En svallvåg av upprördhet har strömmat genom debatten. Lika mycket som förslagen på hur krisen ska lösas. Tyvärr finns det ingen Quick Fix. Det enda som står tillbuds är långt och tålmodigt arbete med förnuft och känsla.

Då kan det vara klokt att ha en metafor för att lyckas med det svåra: att bygga struktur samtidigt som engagemang och värderingar förändras till den kultur som stöder ett kvalitetsarbete. Ett hus är just metaforen för både förnuft och känsla. Nedanstående figur har jag hämtat från Skoldialogen.

Allt utom kulturskicket och delar av rummet styrs av struktur. Men som alltid, den svagaste av dessa delar riskerar att delvis eller helt rasera huset. Därför är det A och O att grunden är stabil för att kunna bära upp helheten.

Ska vi få bukt med skolans resultat är det viktigt att inte bara mäta betygsstatistik. Den säger väldigt lite om hur hållbart huset är. Det fordras instrument som mäter både detaljer och helhet. Instrument som mäter helheten är t ex Indicator i skolan eller insiqt. Den ena mäter utifrån de skolformvisa läroplanerna och den andra utifrån SIQ-modellen. Men bägge mäter HUR det skapas resultat på helheten utifrån en internationellt erkänd 1000 poängsskala. Ju högre upp poängmässigt på denna skala en verksamhet befinner sig desto mer genomsyras den av en kultur som bejakar ständiga förbättringar.

Frågan för 2014 kommer att bli: Kommer skolreformerna att misslyckas eller anträder skolan resan att skapa resultat utifrån systematiskt kvalitetsarbete?

Media Kvalitetsmagasinet
Källa: Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat. Skoldialogen Förlag