Potthålet

Ytterligare en gång ramlar S ned i potthålet. Den mycket lovvärda skrivningen om en skolkommission förstörs av den politiska lösningsretorik Stefan Löfven och Ibrahim Baylan gör sig skyldiga till.

Svensk skolan har inga resursproblem. Sverige lägger ned 6,3 procent av BNP på skolan att jämföra med 5,7 procent i snitt inom OECD. Omräknat i pengar är det 180 miljarder kronor. Mer resurser är inte svaret på problemen utan hur man omvandlar en skola som sett bäst före datum för länge sedan i sättet att organisera den pedagogiska verksamheten.

Sedan är det en märklig sammansättning man väljer för en kommission. Är det de korporativa Sverige som är bäst skickad att komma med lösningar på skolans behov av förnyelse. Knappast. Det fordras helt andra kompetenser för att lösa skolans problem. Vad skolan behöver är en "avpolitisering" när det gäller den professionella vardagen. Politikers roll både nationellt och på kommunnivån ska ägna sig åt de uppdrag de är satta att förvalta. Riksnivån skapa strategiska styrförutsättningar inte centralstyrning. På kommunalnivån hobbypolitiker som har systemkunskap och förstår sin roll som endast genomförare av den nationella skolpolitiken.

Skolans kris löses med att det finns professionellt pedagogiskt ledarskap hos landets rektorer. Lärare som fokusera på att skapa en undervisning som bygger på ett strukturerat och gemensamt arbetssätt. Först då och med grundläggande värdering om ett elevfokus i lärandet kommer resultaten. Från mål till resultat.

Media SvD
Källor: Myter som hindrar utvecklingen, SKL (2013)
Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen Förlag.