PISA-debatten fortsätter. I Gp går Bo Rothstien till doms över två syndare: Kommunalpampar och lärarutbildningen. Tycker mig känna igen det från min egen argumenten. Systemfelet i skolväsendet är lärarkårens självständighet och autonomi. Dessutom har inte lärarutbildningen byggt på forskningsresultat på vad som utmärker framgångsrika undervisning och goda skolor. Forskningsområdet SER (School Effectivness Resaerch) är näst in till obefintligt i Sverige
När man sedan kommer in på lärarkårens hunsande från lindrigt kompetenta hobbypolitiker ska man dock beakta en sak. Även om man skulle återskapa (vilket skollagen 2010:800 ger möjlighet till) lärarnas makt över undervisningen innebär det inte en total tillbakagång till hur det var innan kommunaliseringen.
Det viktig i skolan är att skapa arbetssätt och gemensamma rutiner för hur undervisningen kan läggas upp så den blir strukturerad. En av de klart största underdrifterna i debatten från lärarhåll, rektorer och fackliga organisationer är att det inte går att skapa just denna gemenskap. Det beror på lärarkårens lindriga kompetents på hur lärande kedjan fungerar med planering-undervisning-utvärdering-förbättring. Den ensamma starka fristående läraren är ett minne blott.
Skapa gemensamma arbetssätt och inom ramen för dessa kan självständighet i själva undervisning skapas. På detta sätt ökar professionalismen i skolan.
Media: Gp, Skolvärlden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar