Besvärligt var ordet sa Bull

Tydligen har dagens elever den väldigt besvärligt. Alldeles för mycket störande moment som: pubertet, utseendefixering och oro över kompisrelationer. De har tidigare generationer också haft. Det nya är väl round the clock-tillvaron vi lever under som ger informationsstressen. Ewa Kaminski lärare på Vällingbyskolan säger:

Eleverna får inte ihop livet till en helhet. Man är som förälder skyldig att hjälpa dem att strukturera tillvaron - men det är vi, lärarna, som är pedagogerna.

En självklarhet så man knapp borde uttala det. Hon fortsätter:

ett stort problem kvarstår: De föräldrar som nu sitter i bänkarna är de engagerade som redan stöttar. De som bäst skulle behöva vara där, är det inte.

Att utbilda föräldrarna i läxhjälp kan vara ett sätt att få upp elevers motivation. En annan mer effektiv är att redan från de lägre klasserna vänja eleven vid en målstyrd studieteknik. Elever borde själva sätta upp mål för sin kunskap, sociala utveckling och individutveckling. Givetvis med vuxnas stöd.


Nya skollagen (3 kap) sätter ett stort informationskrav på skolan och dess lärare att informera om de kunskapskrav som gäller. Därför är det inte bara elever som ska informeras vad som krävs för att nå de kunskaper eller vilka förmågor man bör besitta. Det gäller lika mycket föräldrarna.


Det kanske hade varit mer begåvat om Ewa Kaminski och hennes kollegor på Vällingbyskolan istället hade utbildat föräldrarna i Lgr11. Vad innehåller läroplanen för krav på pedagogiken och innehållet i ämnena. Vad är de olika förmågorna eleven ska träna. Vilka kunskapskriterier finns och hur tolkar man dem. All den kunskapen skulle markant öka effektiviteten och värdet i utvecklingssamtalet.


Föräldrarna skulle vara mer behjälpta att ställa de besvärliga frågorna till sina barn om de hade kunskap om kraven i läroplanen och kursplanen. En strukturerad undervisningen enligt detta synsätt, med hjälp av ett pedagogiskt årshjul för eleverna, skulle ge effekter som soppar banan med pratet om skolans problem.


Om eleven veckovis gör sin ämnesplanering och frågar sig vilka mål ska jag uppfylla med mina studier. Samtidigt som eleven t ex i januari långsiktigt lägger upp mål att nå under våren. Där eleven även ställer sig frågan vad vill jag utveckla och förbättra när det gäller min social och individuella utveckling. För att riktigt få stuns i denna studieteknik ska utvärdering av resultat mot målet göras veckovis.


När vi börjar se detta strukturerade sätt, byggt på Hattie och Blooms reviderade taxonomi, kommer vi se att skolan lyfter resultaten. Men det kräver en helt annan skola än de vi har idag. En skola som i vardagen, bland rektorer och lärare, förstått värdet av skolutvecklingen varje dag, att blir lite bättre på ett strukturerat sätt. Där föräldrarna är den pådrivande kraften utanför skolan för det egna barnets utvecklas. Att var "pain-in-the-ass" och ställa de besvärliga frågorna utan att det blir tjat.


Media SvD