Striden efter Leif Lewins utredning om kommunaliseringen tycks stå om vad det statliga ingreppet ska innebära. Som det ser ut idag är det pengar och pedagogik striden står om. Med nya skollagen har staten redan tagit makten över undervisningen.
Som lagen är skriven har huvudmännen endast makten över utbildningen. Med utbildning menar lagen verksamheten kring kärnverksamheten utbildningen. Däremot definierar skollagen undervisningen som förskollärares och lärares ansvar och uppdrag. På det visat har staten gjort en direktkoppling på uppdraget från skollag och läroplaner direkt till enheterna. Genom skolplanens skrotande har huvudmannen fråntagits den juridiska rätten över pedagogiken.
Så här borde det inte föreligga några problem för var sig förskolechefer, rektorer, lärare och förkollärare. Tyvärr har huvudmän både offentliga och enskilda krampaktigt hållit kvar sin makt i okunskap eller rent taktiskt.
När vi kommer över på finansieringen av skolan och arbetsgivaransvaret är stridsfrågan förstatligandet. Den enklaste delen är kanske att återgå till den del av kommunaliseringen regeringen Carlsson med skolminister Göran Persson valde. Att åter göra statsbidragen riktade och därmed rycka undan kommunernas möjlighet att använda bidragen till allt annat än att satsa på skolan. Under tiden kan man fundera på all kringverksamhet som byggnader mm.
Nästa fråga är var arbetsgivaransvaret ska ligga? Här medger lagarna redan idag att det finns tekniska möjligheter att lägga det på skolorna direkt. Kanske vore det lättare om man skulle skapa en valfrihet för elever och föräldrar att välja skola utan restriktioner i valet. En skola som väljs oavsett om den är statlig, kommunal eller privat. Då skulle överlevnaden i skolan bero i vilken omfattning varje skola skulle lyckas med sitt systematiska kvalitetarbete.
Oavsett detta är skolsystemets politiska dimension en fråga som har kort och lång sikt. I det korta perspektivet skulle man kunna koppla ihop finansiering och undervisningen på ett sätt som innebär att statbidragen betalades ut direkt till skolorna kopplat till deras behov av utveckling. För dagens budgetsystem med generalla höjningar eller sänkningar har spelat ut sin roll. Frågan är om politiker vågar ta i frågan i samförståndsanda före valet 2014.
Media DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar