Ledarskap avgör

Rektorer och lärare som har ledartröjan på sig gör skillnad. Det har jag påpekat flera gånger på denna blogg. Nu tycks det också har uppmärksammats på den politiska nivån i riksdagen. Riksdagens utredningstjänst har listat de skolor som har högst antal elever med behörighet till gymnasiet åt moderaterna.


Det man noterade som framgångsfaktorer var: kollegor lär av varandra, rektor ger tid till pedagogisk utveckling och tidigt stöd till elever. Gott, men räcker det?


För det första kan man fundera på hur man ska se på måttet antalet behöriga elever till gymnasiet som kvalitetsmått. Hade varit intressantare att sett ett mått på skolans pedagogiska förmåga. Här finns det ett antal metoder för att göra den typen av mätningen. Några är Indicator från Skoldialogen och Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola från SIQ.


Det helt avgörande är att rektor har ett medvetet pedagogiskt ledarskap. Rektorer har idag det lagliga stödet för det (2 kap 9, 10 §§). Då är det avgörande att de pedagogiska samtalen utgår från läroplanen. Vad har läroplanen för mål och riktlinjer som påverkar pedagogiken. Det är speciellt intressant utifrån olika pedagogiska metoder som t ex Montessori pedagogiken. Hur kopplas en sådan mot elev- och processmål i läroplanen?


En annan avgörande framgångsmätare är hur många "öppna" klassrumsdörrar en skola har. Hur lär sig lärare av varandra. Vilka pedagogiska diskussioner förs? Hur planerarar man? Hur genomförs lektionen? Hur utvärderas lärandet? Hur förbättras lärandet? Allt detta avgör om skolan blir framgångsrik.


Eftersom dagen skola är händelsestyrd kommer den alltid att leva i hand ur mun. Det avgörande är att skapa ett förebyggande arbetssätt. Det kan göras på många olika sätt. Ett finns beskrivet i "Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat". Sexstegsmetoden som beskrivs i boken är kopplad till förbättringshjulet planera-genomföra-utvärdera-förbättra. De sex stegen startat med vilket var resultatet föregående läsår. Om inte resultat finns kartlägg läget som steg två. Med dessa som grund är steg tre att skapa mål för undervisningen som är konkreta och mätbara för den lokala styrningen i skolan. Steg fyra är att utifrån ett aktivitetshjul för läsåret arbeta strukturerat och systematiskt. Vad, när, vem och hur. I steg fem att i varje givet uppföljningstillfälle utvärdera är vi på väg åt rätt håll. Har vi avvikit? Om varför? Sist men inte minst vilka förbättringar ska vi göra.


Mycket spännande finns att göra. Dags att rektorer och lärare bli ledare på sina respektive nivåer i skolan.


Källor:
SvD - Ledarskap nyckeln till skolors framgång, artikel i papperstidningen 140316.
Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen