Betyg - att vara eller inte vara

Betygen är en återkommande trätoämne i skolan mellan profession-forskning-politiker. Ytterligare en forskningsstudie har presenterarts i ämnet. Frågan ställs i relationen till vid vilken ålder eleven ska vara för att sätta betyg. Betyg i svensk kontext har varit ett trätoämne sedan de avskaffades i grundskolans lägre stadier. Nu har Vetenskapsrådet gjort en studie. Av drygt 8000 studier har endast 135 vetenskapartiklar studerats.


I debatten och tillämpning har fenomenet formativ bedömning lyfts fram som grund för kunskapsutvecklingen i relation till mål och kriterier. Vetenskapsrådet skriver dock i sin skrift följande kring detta:

Med tanke på den ytterst knapphändiga forskning som finns i svensk kontext i förhållande till det utbredda användandet av formativa arbetssätt/metoder i svenska klassrum (som förespråkas av bland annat Skolverket) bedöms behovet av studier mycket stort. Omfattande och långsiktiga insatser av typen forskningsprogram som inkluderar en kombination av kvantitativa och kvalitativa studier skulle behövas för att vi ska kunna säga något om den formativa bedömningens/den formativa metodikens påverkan på måluppfyllelse, lärande, välbefinnande, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete.

Med andra ord är det tydligt att formativ bedömning enskilt inte ger den grund för att bedöma elevers kunskapsutveckling. Dessutom har tendensen ute i skolor blivit att lärare bedömer elevers prestation istället för i vilken relation eleven tillgodogjort sig kunskaper. Så vad som är hönan eller ägget i debatten om elevers kunskapsutveckling är öppen. Det finns inga belägg för det ena eller det andra i bedömningsfrågan, betyg eller formativ bedömning. Här kanske forskningen och debatten luta sig mot Hattie.

När det gäller betyg i Sverige är det viktigt att fundera på betygsystemens utseende över tiden. Under 1900-talet har det funnits tre sådan:

1. Absoluta betyg - existerar en absolut och säker kunskap som överförs till eleven.
2. Relativa betyg - grupprelaterat system att rangordna elevers kunskaper i förhållande till gruppens.
3. Målrelaterade betyg - elevens kunskaper bedömas i relation till specificerade kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier.

Det säger sig självt att det idag inte finns forskningsunderlag för att kunna bedöma effekterna av det tredje betygssystemet. De första betygsresultaten kom ut 1998 i den tregradiga betygsskalan. Den nya med femgradig betygsskala har bara fungerat i tre år. Om man använder de relativa betygssystemet i argumentationen hamnar man fel eftersom den inte mätte individens kunskaper och förmågor utan bara rangordnade eleverna inbördes i en grupp i relationen kunskaper in-kunskaper ut i ett normalfördelat förhållande.

För övrigt är det nog bra att lugna sig med att införa betyg innan man fått bättre underlag och lärare klarar av bedömningar enligt vetenskapliga grunder och hur man fullt ut ska tillämpa betygssystemet på individnivå.

Media SvD

Källor:

Forskning och skola i samverkan, Vetenskapsrådet 2015-01-15.

Danielsson, Roger J och Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen.