Det är inte vanligt att huvudmännen systematiskt följer upp samband mellan resultat och tilldelade resurser år för år utan man litar på sina fördelningsmodeller. Därmed vet huvudmännen inte om den beslutade fördelningen har någon effekt på skolornas resultat. Skolinspektionen vill understryka att huvudmännen kontinuerligt bör ställa sig frågan vilken sorts uppföljning de ska göra av sin resursfördelning, så att eventuella effekterna i måluppfyllelse blir tydliggjorda. Det är en viktig del i av skaffa kunskap om vilka insatser som leder till framgång.
Kommunen har tre uppgifter som huvudman för skolverksamheten: Planer-Följa upp-Utveckla (4 kap 3 §). I förarbetena och i 4 kap 7 § om åtgärder bygger på ett nerifrån och upp perspektiv. Det är förskolans och skolan behov som ska ligga till grund för kommunens utveckling. Inget hittepå från politiker eller förvaltning. Det innebär två saker.
För det första måste kommunen utifrån övergripande inriktning prioritera insatserna per enhet byggd på varje förskola och skolas förbättringsbehov. För det andra är detta nycklarna till budgeten. Utöver detta ska kommunen skapa en uppföljningsapparat så man kan följa upp om prioriteringar följer plan.
Hög tid att kommunerna lägger om sitt arbete. För skollagen är speciallagen som går före kommunallagen. Det kommunala självstyret existerar inte inom skolans värld.
Källa:
Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus. Kvalitetsgranskning 2015:01, Skolinspektionen.
Skollagen (2010:800)
Media: Lärarnas Tidning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar