Åter bubblar debatten om fristående skolor upp. Speciellt de som drivs i aktiebolagsform. Suhonen, Svensson och Wingborg från Katalys har åter gått till storms utifrån driftsformerna. Nu i en ny synvinkel utifrån segregation och medelklassens skolval. Efter känd vänsterretorik sätts likhetstecken mellan lärartäthet och skolresultat.
Den omvända logiken bygger på att ju mer lärare per elev dess bättre resultat. Motsatsen tycks dock bevisas av deras egen undersökning. Enda tillfället lärartäthet har betydelse är för svaga elever. Resurskolor brukar har en lärare per elev. Men detta kostar mer pengar per elev för kommunerna och brukar sparsamt användas. Normalbegåvade och särbegåvade elever behöver mer av stimulans än massor med lärare som dräller runt dem. Lärandet är socialt och fordra kvalitet i relationen inte massor med kvantitet.
Dessutom verkar det klart betänkligt när man använder meritvärden i sin utredning. Meritvärden är inte betyg utan ett antagningsinstrument för att söka till gymnasieskolan. Därtill haltar deras slutsats att det behövs mer likvärdighet i skolan. Ja, i så måtto att skolorna ska följa de fastställda målen i skollagen och de skolformsvisa läroplanerna. Det innebär att frågan HUR man lägger upp undervisningen avgörs av lärarna i samråd med rektorer. Debattörernas mått på likvärdighet är åter vänstertanken om likriktning. Alla ska ha det lika dåligt för att jämlikheten ska fyllas.
Hög tid att debatten förs utifrån faktiska förhållande som påpekas utifrån OECD och andra undersökningar. Det är gapen i skolan som ska slutas inte vilken driftsform skolan bedrivs under.
Media DN
Blogg Pluraword
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar