Tryggare kan ingen vara

Hur är det ställt med skolforskningen i Sverige? Inte verkar den ha någon tyngd internationellt eftersom ytterst få forskningsresultat finns publicerade internationellt. Är det så att forskningen har fastnat i att skolan bara är en social konstruktion?

Många är frågorna man kan fundera kring om den pedagogiska forskningen. Ovilja till tvärvetenskaplighet inom pedagogiken verkar tydlig. Detta speciellt när man ser debatten kring hjärnforskningen och den pedagogiska. I den senare grasserar bara social konstruktivismen. Social ingenjörskonst har vi haft mycket av i Sverige när välfärdsstaten byggdes ut. Nu är det andra saker som avgör framgången i den globaliserade världen.

I en debattartikel går Hans Bergström till storms mot pedagogforskar samhället. En tydlig inavel verkar finns. Endast 2 procent av forskningen är verklighetsförankrad. Begrepp som School effectivness research (SER) verkar inte existera. Hans Bergström skriver:

Med enstaka undantag samverkar pedagogerna för att blockera verklig forskning om vad som gör framgångsrika skolor (internationellt benämnd School effectiveness research), en typ av forskning som fordrar öppenhet även för analysinstrument från andra discipliner, som företagsekonomi, liksom för banbrytande nya studier om utvecklingen av barnets hjärna.

Detta är en viktig orsak till att den vetenskapliga grunden för skolan inte bygger på empiri utan något annat. Därför är det viktigt att framtida svensk skolforskning fokuserar på vad som händer i verkligheten, i klassrummet och skolan som verksamhet. Modellen för detta att ut gå från metaforen SER-huset. Ett hus som bygger på grund, väggar och tak i en sammanfogat system. Vilken grund står skolan på? Bygger den på en skolkultur med eleven i fokus, moget pedagogiskt ledarskap hos rektor och lärare och synen på att bli lite bättre varje dag. (Allt byggt på skollagens kapitel 4 om systematiskt kvalitetsarbete).

Grunden består även av vilken pedagogisk struktur en skola har. Vilar den på skollagen och läroplanerna som ledstänger i undervisningen? Har lärarna en differentierad undervisningen utifrån en bredare pedagogisk palett?

Har lärarna en undervisning som bygger på rätt från mig till rätt till eleven (pedagogiska paletten). Byggs undervisningen på Förbättringshjulet: Planer-Göra-Utvärdera-Förbättra? Detta är liktydigt med de fyra stegen i en strukturerad undervisning: planering-undervisning-utvärdering-förbättring. Samt har skolan vetenskapliga metoder för att förbättra undervisningen.

En hel del att fundera kring hur skolan ska lyfta sig från den nivå den befinner sig på. Mycket gått görs i svensk skola. Men varför skulle inte skolan kunna bli bättre om vi fick en pedagogisk forskning som är mer tvärvetenskaplig och som bygger på SER.

Media DI