Granskningens resultat visar att många huvudmän behöver tydliggöra sitt ansvarstagande för styrning av skolan med fokus på de nationella mål och riktlinjer som framgår av skollag, läroplaner och andra förordningar. I granskningen har Skolinspektionen också funnit att en majoritet av de granskade huvudmännen behöver utveckla sin uppföljning, analys och utveckling av grundskolans verksamhet så att kvalitetsarbetet ska bli inriktat på måluppfyllelse utifrån de nationella målen för utbildningen.
Uppenbart är kunskapen om de nya styrdokumenten inte fullt ut förstådda och implementerade. Huvudmän i kommuner är inte självstyrande. Det kommunala självstyret existerar inte i skolans värld. Därom är det bristande kunskaper ute i kommunerna. Undervisningen är en affär mellan staten och lärarna. Däremot har huvudmanen ett totalansvar för utbildningen = verksamheten.
Dessutom har huvudmän inte alltid koll på verkligheten uti skolorna. Därför behövs en omfattande kunskap om hur man gör uppföljningar, utvärderingar och prioritera i utvecklingsarbetet. Skolinspektionen skriver:
Huvudmännen behöver kontinuerligt se över sina datainsamlingsmetoder och tillförlitligheten i dessa. De behöver utveckla och omvärdera sina metoder för kvalitetsarbetet, så att de är uppdaterade och baserade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, samt motsvarar de behov av kunskap kring resultaten som krävs för att kunna styra mot måluppfyllelse.
Här kommer klassiska kvalitetsstyrverktyg på sin plats igen. Kunskapen om datainsamling och hur du analyser fakta är ett eftersatt område. Oftast är förslag på förbättringar byggda på enskilda individers syn på problem än att det tas samlat grepp över att analysera kunskapsresultat och dess koppling till elevmålen i Lgr11 kapitel 2. Det kapitel har direkt påverkan på pedagogiken i undervisningen. Därför är det viktigt att de metoder skolan ska använda för att analysera och förbättra sin verksamhet bygger på internationellt beprövade metoder och som har en vetenskaplig grund i kvalitetsforskningen. Då kan inte hemsnickerier var en del i skolans kvalitetsarbete utan måste bygga på vetenskapliga metoder sprungna forskningsområdet Total Quality Management - TQM.
Det är bara att notera ett kommuner och enskilda fristående skolhuvudmän har ett tungt och krävande arbete framför sig om de ska sluta gapen i den svenska grundskolan.
Källa:
Kvalitetsgranskning Rapport 2015:01, Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med eleven i fokus, Skolinspektionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar