Rektor, att vara - att inte vara

Debatten om rektorer och deras pedagogiska ledarskap har blossat upp. Givet finns det många synvinklar på rektors ledarskap. I en historisk kontext har det funnits få rektorer i Sverige.

Fram till 1958 var det ett 30-tal som uppbar titeln. När enhetsskolan infördes som sedan blev grundskolan 1962 beslutades att de som leder skolan ska ha titeln rektor. Rektorsrollen fördes ihop från två håll till en. Från folkskoleöverlärare och läroverksrektorn. Fram till 1991 var rektorn en administratör och kommunal chefstjänsteman. Något av en myndighetsroll.

Oftast var det en man som iklädde sig roll. Med kommunaliseringen och gamla skollag definierades begreppet olika. I skollagen 1985, 2 kap 2 §, är det tre roller som symboliserar rektorskapet:

• förtrogen med dagligt arbete
• utveckla utbildningen
• pedagogisk insikt

Med lagändringen och nya skollagen (2010:800) 2 kap 9,10,11 §§ kom nya förutsättningar för rektorskapet:

• leda och samordna det pedagogiska arbetet
• ställföreträdare får utses
• besluta om inre organisation
• övriga beslut enligt lag och författningar
• uppdra till enskilda anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter
• pedagogisk insikt.

Varken i den gamla lagen eller idag gällande används begreppet pedagogisk ledare. Det är först i läroplanen Lgr11 2.8 Rektors ansvar som begreppet pedagogisk ledare dyker upp. Alltså en förordning som har en lägre juridisk status än en lag eftersom det är regering i sig som utfärdar dessa. Inte riksdagen som stiftar lagar.

Dessutom saknas en enhetlig definition av begreppet pedagogiskt ledarskap betyder och innehåller. I ett tidigare blogginlägg Kedjorna har hoppat av har definitionssvårigheterna berörts. Så synen på vad rektor har för roll är inte entydig. Dagens debatt kan var en nyttig fråga på hur man ser på ledarskapet. Den svenska rektorn har mer formella krav på sig än den finska. Samtidigt är det betydlig högre krav på förvaltningsutbildning på en finsk rektor.

I Finland styr en förordning om behörighets villkor. I Finlex 14.12.1998/986 stadfäst behörighetskrav på rektorer. Rektorer är de som har:

1. Högre högskoleexamen
2. Sådan behörighet som lärare för aktuell utbildningsform
3. Tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
4. Examen i utbildningsförvaltning enligt Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 sp eller minst 15 studieveckor på ett universitet.

I Finland är det större krav på förvaltningsutbildning än i Sverige där vem som kan bli rektor bara hen har en pedagogisk insikt. För i Sverige kan du inte studera dig till rektor. Du måste först ha en anställning innan du kan gå rektorsprogrammet.

Mycket kan sägas om rektorer som pedagogisk ledare. Det viktiga är att alla som har en undervisande roll eller leder den är pedagogiska ledare. Den viktig frågan som alla bör ställa sig är: Vem är jag att leda? Speciellt i en sådan komplex verksamhet som skolan är med många arenor.

Bilden ovan beskriver det komplexa förhållande i rektorsrollen. I mitt blogginlägg Bryt osynliga kontrakt går jag in på forskningen och vad som kännetecknar spindeln i nätverket: rektorn.

Frågorna är många. Svaren få. Behöver vi en tydligare förvaltningsutbildning för rektorer i Sverige? Behöver lagstiftningen stramas upp om vem som får bli rektor? Men framför allt få styrkedjorna i dagens skolsystem att hänga ihop. Ta bara det här med rektorer och ansvar. Man kan aldrig delegera ansvar utan medskick av befogenheter. Även om lagstiftningen bara kan lägga ansvar på roller så är det varje huvudmans skyldighet att kopplade det juridiska ansvaret mot vilka befogenheter som medföljer.

Debatt behöver främjas om rektors ledarskapsroll och formella meriter. Ska pedagogiska institutionen på universiteten bedriva förvaltningsutbildningen eller är det Handelshögskolorna ska göra det. De har trots allt en renommé i ledarskapsutbildning som ger ledare högre status. Utöver det bör man fundera över hur man gör ledarrekryteringar. Är det så att man ska ha tydliga ledarskapsutvecklingar på varje skolenhet där man sakta får öva sin roll på ett begränsat plan i en grupp. Kanske arbetslagsledaren är det första rollen man får för att se om man passar som ledare. För att sedan vart efter erfarenhet och skicklighet utkristalliseras ges större och större ansvar.

Media SvD, GP
Bloggar:
Edward och skolutveckling: Skolledarbrist! 
Pluraword:
Kedjan har hoppat av.
Bryt de osynliga kontrakten