Skolranking

Hur ser det ut i Skolsverige? En intressant fråga som SKL svarat på i sina Öppna jämförelse. Den senaste om grundskolan 2015 är en intressant läsning. För första gången tar man temperaturen på ett nytt sätt.

Den nya termometern i denna undersökning är en rankningen i två delar. En för samtliga grundskolor, både fristående och kommunala. En för bara kommunala. Låt oss börja med totalen.

Bilden ovan visar kartan över Skolsverige hämtad från rapporten om Öppna jämförelser. De  fem bästa kommunerna är i fallande ordning: Vellinge, Malung-Sälen, Lidingö, Ockelbo och Strömstad. Tittar vi på den politiska färgen på dessa kommuner är tre borgerliga och två vänster. Görs en annan jämförelse noteras att på 20-i-topplistan finns sex kranskommuner till Stockholm. Ser man på de fyra storstadsregionerna och dess huvudkommun hamnar Uppsala på plats 50, Stockholm på plats 98, Göteborg på plats 178 och Malmö på plats 239.

I botten finns några småkommuner. Kommuner som man hittar i botten är: Robertsfors, Timrå, Sorsele, Vingåker och Ljusnarsberg. Samtliga med en röd politisk ledning.

Bilden ovan från rapporten Öppna jämförelser redovisar ranking för bara kommunala skolor. Bästa 5-i-topp är i fallande ordning: Vellinge, Malung-Sälen, Lidingö, Rättvik och Nykvarn. Ser vi på storstadsregionerna och dess huvudkommun ser det ut som följer: Uppsala plats 67, Stockholm plats 96, Göteborg plats 215 och Malmö plats 247. Den största platsförskjutningen i negativ favör för kommunala skolor är i Göteborg som faller 37 platser. Däremot klättrar de kommunala skolorna två platser upp i förhållande till alla skolor i Stockholm.

Bilden är inte entydig men man kan notera att merparten av svenska grundskolor befinner sig i det gula fältet. Där befinner sig 144 kommuner i olika nyanser av gult från plats 74 till 217. En verklig stor potential för att lyckas med att skapa skolor och kommuner som systematiskt jobbar med kvalitetsarbetet.

Till Öppna jämförelsen för 2015 har SKL gjort en elevundersökning. Undersökningen består av runt 100 000 svar från 203 kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen är 82 procent. En statistik stabil marginal för att dra slutsatser om elevernas syn på skolan är trovärdig. Elevenkäten har gjorts i år 5 och 8.

En intressant slutsats om eleverna är: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. För år 5 instämmer hela 75 procent att så är fallet. Medan för år 8 är motsvarande siffra bara 45 procent. Ett mönster som är känt sedan länge. Bland 15-åringar är det vanligen så att annat lockar än skolan.  Dessutom bekräftas bilden av att flickor har högre krav på sig själva än pojkar.

En utmaning ligger i hur skolan ska lyckas var intressant så nyfikenheten ständigt finns där oavsett ålder.

Öppna jämförelserna är en intressant läsning för fler än bara kommunala huvudmän. Lärare borde studera elevsynen när det gäller hur lärarna tar hänsyn till elevers åsikter. Det här med Lgr11 kap 2.3 Elevers ansvar och inflytande. Här skiljer det inte så stort mellan de olika åren (5 = 86 %; 8 = 71 %). När det gäller elevsynen på att lärare sätter höga krav på att eleven når målen i alla ämnen är det nästan samstämmigt oavsett år. (5 = 87 %; 8 = 86 %). Glädjande siffror i ljuset av den skolpolitiska debatten.

Bilden är alltså inte så nattsvart som man kan få för sig. Men det behövs mer struktur och systematik i skolan.

För övrigt är systematiskt kvalitetsarbete navet i skolutvecklingen.

Källa:
Öppna jämförelse grundskolan 2015 (2105), SKL