Sekreterarklubben

Nordens Casablanca var Stockholm under andra världskriget. Här kryllade det av spioner av skilda kulörer. Några som är mindre kända var de kvinnliga spionerna. De som jobbade under C-byrån.

Historien om "svalorna" har inte tidigare berättats för det mesta av historiskt material har gått upp i rök. En klassisk metod i underrättelseväsende. Svalorna jobbade som kurirer, infiltratörer, informanter och "eskortflickor".

Berättelse är värd att läsas. En del av vår gömda historia. Speciellt upplösningen, när de få som fanns kvar efter krigsslutet sitter på en bänk på Blasieholmen och ser båten med den tyska legationen seglar ut från kajen. Där sitter de och pokulerar för sista gången. En säger att den svenska politiken under andra världskriget var känt för att vända kappan efter vinden. Nej, säger den av de tre som har mest insyn i skuggvälden. Hon säger:

Tvärtom. Vi har inte vänt kappan efter vinden. Vi har varit mycket konsekventa och logiska genom hela kriget. Tro inget annat! Man behöver inte vara konsekvent för någonting - Sverige har varit mycket konsekvent mot.

En intressant notering. Sedan 1917 har Sverige konsekvent varit mot kommunismen. Det har tagit sig uttryck i många skepnader genom åren fram till murens fall 1989.

Har du inte läst boken gör det. Den är verkligen en bladvändare Jan Bergman skapat. En son till en av svalorna.